Samspelet mellan nedärvda gener och hur de påverkar arters anpassning till sin miljö är en gåta. Men inte länge till, i alla fall inte för Östersjösillen. Leif Andersson, genetiker vid Uppsala universitet, har beviljats anslag på 26 miljoner kronor för att djupdyka i vilka gener som gör att sillen har en sådan otrolig förmåga att anpassa sig till vitt skilda livsmiljöer – från Atlanten till Östersjön. Och BalticWaters nya fiskforskninglaboratorium är en viktig pusselbit för att kunna genomföra projektet.
Under ett decennium har Leif Andersson och hans forskargrupp sekvenserat arvsmassan från tusentals sillar från Atlanten och Östersjön.
– Vi har till exempel identifierat att Östersjösillen har en gen som påverkar en specifik ljusreceptor i näthinnan som gör att den ser bättre i Östersjöns mörka vatten, jämfört med sill från Atlanten, säger Leif.
Men det finns många fler samband mellan Östersjösillens gener och egenskaper som idag är ett mysterium. Tack vare anslag på 26 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse kommer Leif och hans team nu kunna fortsätta arbetet. Bland annat kommer de undersöka vilka gener som påverkar sillens anpassningsförmåga att leva i Östersjöns låga salthalt, att leka vid olika årstider och att leva i olika temperaturer. Forskningen kommer ge viktig kunskap om Östersjösillens förmåga att anpassa sig till klimatförändringarna och kan bidra till en mer hållbar fiskeriförvaltning.
– Etableringen av BalticWaters nya fiskforskningslaboratorium blev en katalysator för att ansöka om projektmedel. Laboratoriet är precis vad vi behöver för att på djupet studera samspelet mellan genetisk variation och anpassning till Östersjöns miljöförhållanden, säger Leif.
Leifs projekt blir också det första externa projektet som startar upp på laboratoriet när det är färdigbyggt.
Leif Andersson. Foto: Mikael Wallerstedt
– Det blir första gången som ett fiskforskningslaboratorium ger sig på att hålla Östersjösill i större omfattning, få dem att leka och kläcka fram små sillarver. Det är både spännande och utmanande, och framför allt avgörande för att kunna genomföra viktig forskning som Leif och hans forskningsgrupp planerar, säger Konrad Stralka, verkställande direktör på BalticWaters.
Projektet CLUPEA -unravelling molecular mechanisms behind adaptation to environmental heterogeneity and change pågår i fem år med start under andra halvåret av 2025. BalticWaters fiskforskninglaboratorium utanför Nyköping kommer vara en central resurs för projektet. Laboratoriet är det första och största av sitt slag i Östersjöregionen och är öppet för forskare och företag från hela världen som vill forska på Östersjöfiskar såsom torsk, sill och piggvar i alla levnadsstadier – från ägg till vuxen fisk.
