För att kunna skydda Östersjösillen krävs kunskap om var fisken leker och hur beståndet är strukturerat. Kunskapen har länge funnits hos lokala fiskare, men hittills har få vetenskapliga undersökningar gjorts. Men i Stockholms skärgård försöker Monika Winder och hennes forskargrupp vid Stockholms universitet fylla några av kunskapsluckorna, i ett projekt finansierat av BalticWaters.
Vi möter forskarna tidigt en morgon i Saltsjöbaden, strax utanför Stockholm. Morgonsolen skiner på forskningsfartyget Electra som sakta gungar i takt med de stilla vågorna vid bryggan. Under hösten pågår ett intensivt provtagningsarbete och forskarna i projektet har redan spenderat många långa dagar till sjöss – och nu är det dags igen.
Målet för i dag är provtagning av sillarver på flertalet platser runtom skärgården. Monika Winder, forskare vid Stockholms universitet, berättar:
– Sillen består av många delpopulationer, som alla har sina egna lek- och migrationsmönster, och som dessutom exponeras för olika miljöförhållanden. Genom att samla in sillarver får vi värdefull kunskap om hur de olika lekplatserna fungerar och kan bidra till att skydda den mosaik av lekområden och genetisk mångfald som arten är beroende av.
Projektet Var och när leker strömmingen i Stockholm skärgård? bygger vidare på ett tidigare projekt som finansierades av BalticWaters år 2023. Då undersöktes endast den södra skärgården, men nu utökas provtagningen till även de norra delarna för att ge en bredare förståelse av hur sillens lekaktiviteter varierar över tid och mellan olika platser.
Kartläggning av sillens lekplatser i Stockholms skärgård
Ombord på forskningsfartyget Electra gör forskarna sig redo inför dagens provtagning. Strax kastar fartyget loss för ännu en dag ute på vattnet. Ett av projektets mål är att kartlägga när och var sillen leker. Det innebär ett stort antal provtagningsplatser runt hela skärgården, under både vår, sommar och höst.
– Platserna har vi identifierat bland annat genom gamla fiskerapporter och tips från fiskare. Nu när den unga generationen fiskare blir färre är det extra viktigt att ta vara på den kunskapen innan den försvinner, berättar Monika.
Vi stannar till och rutinerat sänker forskarna ner de små trålnäten under ytan. Sillarverna är endast några millimeter stora och näten måste vara väldigt finmaskiga för att kunna fånga upp de små larverna.
Genom att analysera DNA från larverna kan forskare även avgöra om vår-, höst- eller eventuellt vinterlekande sill utgör olika delbestånd. Samtidigt undersöks larvernas utveckling och tillväxt. Förutom att mäta larverna studeras också fiskens otoliter – små hörselstenar som lagrar detaljerad information om larvens liv, ungefär som årsringar i ett träd. På så vis kan forskarna dra slutsatser om hur snabbt olika grupper växer och vilka miljöer som ger bäst förutsättningar för överlevnad.
Kunskap för sillens återhämtning
Efter en lång dag till sjöss, och många sillarver senare, styr vi sakta tillbaka mot fastlandet. Mörkret faller över vattnet och tankarna återvänder till dagens provtagning. Många frågor har fått svar, men en återstår: varför är det så viktigt att förstå hur sillpopulationerna är uppdelade och hur de skiljer sig från varandra?
Många populationer är idag hårt pressade av det höga fisketrycket, och enligt Monika är kunskapen om sillbeståndens mångfald avgörande för att utforma en förvaltning som bidrar till sillens återhämtning.
– Mångfalden är en grundpelare för ekosystemets stabilitet och motståndskraft. Utan insikt i den lokala variationen vet vi helt enkelt inte vad som står på spel när populationer försvinner, eller vilka ekologiska funktioner som riskerar att gå förlorade, säger hon.
Genom att kartlägga både lekplatser och genetisk variation ger projektets resultat en bättre bild av sillens lokala mångfald, men också kunskap om vilka populationer som är mest sårbara.
– Att förstå hur olika populationer växer och klarar miljöförändringar hjälper oss att identifiera de grupper som är känsligast och som behöver skyddas för att beståndet som helhet ska vara starkt och produktivt, säger hon.
Resultaten kan därmed ge ett bättre beslutsunderlag för att skydda de kustnära lekplatser som sillen är beroende av och ge bättre möjligheter att fatta vetenskapligt grundade beslut om lämpliga åtgärder för att främja sillens återhämtning.
Om projektet
Projektet Var och när leker strömmingen i Stockholm skärgård? genomförs av Stockholms universitet. Via BalticWaters program för forskningsprojekt och förstudier har projektet beviljats anslag om 999 876 kronor. De tre andra projekten som anslagits medel går att läsa mer om i artikeln Nya projekt för ett levande hav.
