Omkring 90 procent av sill- och skarpsillsfångsterna i Östersjön blir till fiskmjöl och olja, bland annat vid FF Skagen i Danmark. Företaget har infört ett särskilt kontrollsystem där all fångst stickprovsanalyseras av en oberoende part. BalticWaters besökte anläggningen för att ta reda på hur systemet fungerar, och ställer sig frågan om det kan vara lösningen för att täppa till de välkända bristerna i fiskerikontrollen.
I Skagens hamn ligger en stor industritrålare och vilar i väntan på sin nästa resa. När fartyget är i drift pumpas 25 ton fisk per minut från trålen till stora kallvattenstankar ombord. Fångsten hanteras nästan helt automatiserat, med minimal mänsklig kontakt. Fisken förvaras i tankarna fram tills fartyget når land och kan lossa sin last, där kopplas ett rör på båten som för fångsten vidare för kontroll och beredning av FF Skagen.
FF Skagen hanterar årligen över 500 000 ton fisk från Östersjön, Västerhavet, Nordsjön och Atlanten, och omsätter omkring 2,7 miljarder svenska kronor varje år. Det genererar stora inkomster för ett antal företag. Samtidigt får Östersjön betala ett högt pris då populationerna av sill och skarpsill hotas av överfiske.
Utöver det storskaliga fisket per se, är omfattande brister i fiskerikontrollen en bidragande orsak till nedgången av sill och skarpsill i Östersjön. FF Skagen har ett relativt nytt system på plats som ska säkerställa en bättre fiskerikontroll, där en oberoende tredje part tar representativa stickprover av varje enskild fångst. Kontrollen är till synes gedigen – här finns gott om övervakningskameror som ska se till att allt går rätt till. Emellertid är det ändå tydligt var problem kan uppstå. BalticWaters guidar dig genom de övergripande stegen i kontrollen* och pekar på riskerna.
*Notera att artikelns beskrivning av fiskerikontrollen är generell och övergripande. Delmoment i kontrollen sker ibland parallellt och inte nödvändigtvis helt kronologiskt enligt de steg som beskrivs här.
EU:s fiskerikontroll
Fiskerikontrollen i EU övervakar och reglerar fiske för att säkerställa hållbara fiskbestånd och rättvis konkurrens. En översyn i länderna runt Östersjön 2021–2024 visade på brister som felaktig vägning, felrapportering och otillräcklig inspektion, vilket hotar kvaliteten på data som styr fiskekvoter då information om fångster utgör underlag till kvoterna. Dessa brister riskerar att leda till överfiske och felaktiga kvotavräkningar (processen där fångster dras av från en fiskekvot).
Som en del av besöket på FF Skagen får BalticWaters gå ombord på ett stort trålarfartyg. I bild syns en ihoprullad trål.
Steg 1: Stickprover kontrollerar fångstens artinnehåll
När fångsten landas i Skagens hamn påbörjas kontrollen omgående. Inspektionsföretaget Skawinspection tar åtskilliga stickprover där fångsten kontrolleras genom sortering i ett litet avskilt rum med väggar och golv av metall. Här räknas andelen sill och skarpsill, och övriga arter som har kommit med i form av bifångst. Kameror finns uppsatta runt sorteringsbordet för att övervaka kontrollen och på väggen hänger bilder på olika fiskarter för att påminna kontrollanterna om dess särdrag.
Skawinspection menar att deras kontrollanter är opartiska och skickliga på att skilja mellan exempelvis skarpsill och sill – även om de medger att det kan vara svårt för ett otränat öga.
På väggen i sorteringsrummet hänger bilder av fiskarter för att kontrollanterna lättare ska kunna särskilja dem.
Enligt EU-regler ska medlemsstaterna väga alla fångster och noggrant fastställa artmängden. Dansk lagstiftning tillåter att 25 procent av fångsten utgörs av biomassa som inte kan artbestämmas (fisk som trasats sönder i samband med fångst och förvaring). Den oidentifierbara fisken tillräknas fångstens huvudsakliga målart – exempelvis sill – och räknas av från sillkvoten.
Att 25 procent oidentifierad fångstandel är tolererbart är anmärkningsvärt, samtidigt finns ingen fastställd procentsats i EU-lagstiftningen – vilket betyder att gränsen på 25 procent ändå är mer ambitiös, även om det fortfarande finns gott om utrymme för förbättringar.
Oavsett metod för hantering av fisk som inte kan artbestämmas, finns risk att kvoter överskrids och att fångster registreras felaktigt. En viss andel av fångsten kommer sannolikt alltid vara oidentifierbar.
Steg 2: Fiskarens loggbok jämförs med stickproven
Fiskarens loggbok lämnas över till FF Skagen för registrering och jämförelse med stickproverna. Data matas in i systemet och visas på skärmarna i kontrollrummet.
Parallellt med att fångsten kontrolleras överlämnar fiskaren sin loggbok till FF Skagen som sparar ned informationen för att göra det möjligt att spåra fiskens väg från fångst till färdig produkt. Det handlar bland annat om vilka arter som fångsten innehåller, hur stor andel av fångsten som varje art utgör, och i vilket havsområde dessa är fiskade. Olika certifikat och märkningar, som exempelvis hållbarhetscertifieringen MSC, registreras också.
Stickproven som Skawinspection tar ska motsvara lastens innehåll enligt fiskarens loggbok. Utöver provtagning och sortering vägs fångsten av kontrollanterna. Om uppgifterna i loggboken avviker med mer än 10 procent från kontrollerna får fiskaren en bot. I praktiken är det dock en avvikelse om 13 – 15 procent som gäller, enligt underhandsuppgifter till BalticWaters.
BlaticWaters granskning från 2023 visar att felrapportering av yrkesfiskare är vanligt förekommande och att det finns fall där tiotusentals kilo av en art redovisats fel under en enda landning i hamn. Det handlar oftast om förväxling av sill och skarpsill. I Sverige utgår i regel en minimal bot på ca 2000 kronor.
För att komma åt problemet måste bland annat kännbara sanktioner införas för de fiskare som rapporterar arter och fångstmängder felaktigt. Det är upp till varje medlemsland att själv vidta lämpliga åtgärder.
Steg 3: Miljögifter avlägsnas
I nästa steg slussas fisken vidare till FF Skagens laboratorium som är beläget invid anläggningens hamn. Där kontrolleras fångsten för miljögifter, som dioxin, PCB och PFAS. I laboratoriet finns tillgång till maskiner och metoder som kan mäta halterna av miljögifter och avlägsna dem från fisken. Bland annat används aktivt kol för att ta bort dioxin.
När fångsten har kontrollerats och kvalitetssäkrats går den vidare till beredning. Då mals fisken ned till mjöl och olja som sedan säljs till fiskodlingar och djurfarmar i fler än 60 länder över hela världen. Av sillen och skarpsillen producerar FF Skagen även foder till husdjur som hund och katt.
Fisken som landas i Skagen kontrolleras för miljögifter i ett laboratorium. På bilden syns en av maskinerna som används av labbpersonalen.
Systemet är intressant – men frågor kvarstår
En fungerande fiskerikontroll är en förutsättning för en mer hållbar fiskeriförvaltning. FF Skagens kontrollsystem, med oberoende stickprovstagning, sortering och vägning av varje enskild landning, är ett intressant exempel på hur fiskerikontrollen eventuellt kan stärkas. Hur väl systemet fungerar är dock okänt då det i dag inte finns någon utvärdering tillgänglig.
Det gör att det i dagsläget även är svårt att avgöra om systemet bidragit till att minska yrkesfiskets felrapportering av sill och skarpsill. Stickprovssystemet bör rimligen minska incitamenten att rapportera fångsten gravt felaktigt då fler kontroller utförs i och med stickproven.
Ett centralt problem är att en viss andel av landningarna sannolikt alltid kommer att vara omöjlig att artbestämma, vilket möjliggör och systematiskt bygger in fortsatta fel i fiskerikontrollen. EU-kommissionen är medvetna om problemet och undersöker just nu hur oidentifierbara arter i fångster bör hanteras.
Ytterligare en aspekt är kontrollanternas oberoende. Hur säkerställs oberoendet, och går det att lita på? Även om systemet till viss del är lovande kvarstår flera utmaningar. Särskilt svårt blir att hitta en lösning på problemet med oidentifierbara fångster.
Fiskrens av sill och skarpsill i ett kärl vid FF Skagen.
Visste du att…
Andelen fisk som landas från Östersjön för beredning i Skagen utgör 10 till 15 procent av den totala andelen fisk som FF Skagen hanterar. För ungefär 10 år sedan var den andelen högre, omkring 20 till 25 procent. BalticWaters har inte verifierad information om vad nedgången beror på, men sannolikt samverkar flera faktorer så som minskade fångster och fler beredningsindustrier i Östersjöområdet.
Vill du veta mer om fiskerikontroll? Läs mer här:
