Förra året beslutade regeringen om ett särskilt stöd till yrkesfisket på 40 miljoner kronor för att täcka ökade bränslekostnader till följd av dieselprisets uppgång. I ansökan till EU skriver Sverige att stödet syftar till att säkerställa fortsatt verksamhet för yrkesfiskare och att situationen särskilt påverkar det småskaliga fisket i Östersjön, som idag saknar marginaler för att hantera ökade driftskostnader. Trots detta fördelades stödet främst till det storskaliga fisket, medan det småskaliga fisket bara tilldelats en bråkdel.
”Avbrott eller minskning av produktionen kan leda till långsiktiga negativa konsekvenser, inklusive avveckling, för småskaligt kustfiske”, skriver Sverige. Trots detta utformades stödet så att det särskilt gynnat det storskaliga fisket som oftast redan är lönsamt.
Idag har kustfisket i Östersjön svårt att få fångst på grund av minskade bestånd och ett kraftigt foderfiske som utarmar större individer i sill- och strömmingsbestånden. Kustfisket får öka sin ansträngning för att hitta fångst, och kan därmed påverkas särskilt mycket av ökade bränslekostnader. Krisen har bidragit till att en fjärdedel av de småskaliga fiskebåtarna – över 100 stycken – slutade fiska i Östersjön mellan 2021 och 2022.
Stödet från regeringen baserades däremot inte på bränslekostnader, utan på försäljning av fångst. Det innebär att de kustfiskare som har svårt att få fångst, och idag saknar marginaler för att klara av ökade kostnader, missgynnas. Dessutom var fisken tvungen att säljas färsk, vilket uteslutit många kustfiskare som själva bereder sin fisk och lett till att de inte försökt söka stödet.
De större fartygen har även fått en högre andel pengar, 10,1 procent av sin sålda fångst, medan de mindre i stället fick mellan 6 och 7,6 procent av värdet på sin sålda fångst. För aktiva redskap – flyttrål och bottentrål – fick också fiskaren högre andel av försäljningsvärdet, jämfört med fiskare med mer skonsamma och miljövänliga passiva redskap.
| Längd i meter | Redskapssegment | Stöd i procent av värdet på landad fångst |
| >17,99 | Aktiva | 10,1 |
| 12–17,99 | Aktiva | 7,7 |
| 00–11,99 | Aktiva | 7,6 |
| >12 | Passiva | 6,7 |
| 10–12 | Passiva | 6,0 |
| 00–9,99 | Passiva | 6,9 |
Ansvarigt departement har i dialog med BalticWaters sagt att stödet har utformats för att främja livsmedelsförsörjningen i Sverige. För sill- och skarpsillsfisket i Östersjön har det däremot inneburit att kustfisket som fiskar för mat missgynnats, medan det storskaliga fisket efter foder har fått högre andel stöd.
Trots att 40 miljoner kronor avsattes för stödet har inte alla medel nyttjats, vilket leder till att departementet bedömer att det varken funnits hinder, eller försvårande omständigheter, för det småskaliga kustfisket att ta del av stödet. BalticWaters delar inte departementets bedömning. Med bakgrund av hur stödet har utformats och betalats ut går det att konstatera att det storskaliga fisket har gynnats. Från kustfiskare framkommer det att utformningen av stödet har påverkat intresset för att söka det.
BalticWaters har begärt ut och analyserat utbetalda stöd på över 30 000 kr, vilket bekräftar att stödet främst har gått till det storskaliga fisket.
Mer om krisstödet:
Industrifisket fick bidrag – kustfiskare utan, inslag i SVT Morgonstudion 2 mars 2023.
Statliga mångmiljonbidrag till industritrålarna i Bottenhavet – kustfiskarna blev utan både fångst och pengar, inslag i SVT Nyheter Gävleborg 2 mars 2023.
Forskaren om strömmingskrisen: ”Det är dags att ta i med hårdhandskarna”, inslag i SVT Nyheter Gävleborg 2 mars 2023.
