Rekordmånga svenska parlamentariker i EU:s fiskeutskott – Vilka är de och vad kan vi vänta oss?

I juli tog sex svenska Europaparlamentariker plats i det fiskeripolitiska utskottet PECH. BalticWaters har tagit fram en översikt över de svenska representanterna och deras fiskeripolitiska prioriteringar för den kommande mandatperioden 2024–2029. Även en genomgång av utskottets roll i EU-maskineriet har gjorts för att utröna vilken möjlighet utskottet har att påverka EU:s fiskeripolitiska inriktning.

Redan i mitten av juli stod det klart att sex svenska EU-parlamentariker tar plats i det fiskeripolitiska utskottet (PECH). Ett glädjande besked eftersom en stark svensk representation saknades i utskottet under föregående mandatperiod. Historiskt har länder med betydande fiskenäring traditionellt haft en stark närvaro i PECH och med fler svenska röster i utskottet ökar nu möjligheterna att påverka EU:s fiskeripolitik i en annan riktning.

Men vilka är de svenska parlamentarikerna som nu tar plats i utskottet? Och hur ser deras möjligheter till påverkan ut i praktiken? BalticWaters har tagit en närmare titt på PECH och sammanställt de svenska utskottsmedlemmarnas bakgrund och ambitioner för det fiskeripolitiska arbetet under kommande mandatperiod.

Illustration: Sofie Handberg

Det fiskeripolitiska utskottets möjlighet till påverkan

PECH spelar en central roll i EU:s fiskeripolitik genom att granska EU-kommissionens arbete, utarbeta och rösta om betänkanden och ändringsförslag till lagförslag, ta fram egna initiativrapporter och anordna utfrågningar. Utskottet har även möjlighet att påverka budgeten för fiskeripolitiken och tar bland annat beslut om förvaltningsplaner och subventioner till yrkesfisket.

Trots dessa viktiga funktioner är utskottets inflytande över fiskeripolitikens utformning begränsat. EU-kommissionen har initiativrätten för lagförslag och ansvarar för implementering och övervakning av fiskeripolitiken. PECH kan inte själv initiera lagstiftning och är beroende av EU-kommissionens förslag för att kunna påverka politiken.

PECH:s förslag och ändringar måste även godkännas av hela Europaparlamentet och ofta även av ministerrådet för att bli verklighet. Detta komplexa samspel mellan EU:s institutioner innebär att PECH, trots sin viktiga roll i att representera medborgarnas intressen och granska EU:s fiskeripolitik, har en begränsad möjlighet att ensamt forma politikens riktning.

Samtidigt är det viktigt att understryka att PECH-ledamöterna fortfarande har en betydande möjlighet att påverka den politiska inriktningen genom att noggrant granska och aktivt ändra kommissionens förslag, samt genom att driva sina ståndpunkter i förhandlingarna med övriga EU-institutioner.

De svenska utskottsmedlemmarna

Jessica Polfjärd (M) – Vice ordförande

Jessica Polfjärd har suttit som Europaparlamentariker för Moderaterna sedan 2019 och inleder nu sin andra mandatperiod. Dessförinnan har hon varit riksdagsledamot för Moderaterna i 13 år där hon bland annat varit gruppledare i riksdagen samt skattepolitisk och arbetsmarknadspolitisk talesperson. Under föregående mandatperiod arbetade hon bland annat med miljö- och klimatfrågor som ledamot i utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och har även övervakat svenska fiskefrågor för Sverige.

Polfjärd tar plats som vice ordförande i PECH, vilket ger henne särskilt inflytande. I BalticWaters valenkät uppgav Polfjärd att hon kommer att jobba för bättre villkor för Östersjöns möjlighet att återhämta sig genom att verka för en hållbar fiskepolitik i hela EU. Detinkluderar att arbeta för fiskekvoter baserade på vetenskapliga råd för att minska fisketrycket och låta fiskbestånden återhämta sig. Hon vill även förbättra havsmiljön genom att minska spridningen av läkemedel och mikroplaster, samt minska förekomsten av rovdjur genom utökad jakt på skarv.

Isabella Lövin (MP) – Ordinarie ledamot

Isabella Lövin har lång erfarenhet inom fiskeripolitiken. Mellan 2009 och 2014 var hon ledamot i Europaparlamentet där hon arbetade aktivt med fiskerifrågor. Under denna period satt hon som vice ordförande i fiskeriutskottet och var drivande i reformen av EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Därefter har hon även varit språkrör för Miljöpartiet, biståndsminister, miljö- och klimatminister samt vice statsminister.

Inför valet till Europaparlamentet förklarade Lövin att den viktigaste fiskeripolitiska frågan för henne är att samla havspolitiken under en ny havslag och att fiskeripolitiken styr mot livskraftiga ekosystem i balans. Det innebär bland annat att få till stånd en ny typ av vetenskaplig rådgivning som tar hänsyn till klimatkrisen och annan miljöpåverkan. Hon vill se förbud mot bottentrålning, stopp för industrifiske i Östersjön samt att 30 % av havsområdena blir skyddade. Försiktighetsprincipen och friska ekosystem bör ha en överordnad och styrande roll, menar hon.

Emma Wiesner (C) – Ordinarie ledamot

Emma Wiesner tillträdde som Europaparlamentariker för Centerpartiet 2021. Dessförinnan har hon bland annat varit förbundssyrelseledamot för Centerstudenterna, ledamot av insynsrådet vid Energimarknadsinspektionen och arbetat inom energi och hållbarhet på Northwolt och Sweco. Emma satt i PECH under delar av föregående mandatperiod. Hon klev inledningsvis in som ledamot men gick så småningom över till ersättare innan hon i slutet av 2022 gav upp sin plats till en kollega från partigruppen.

I BalticWaters valenkät uttryckte Emma Wiesner att hennes främsta prioritet inom fiskeripolitiken är att få till stånd ett Östersjöpaket som tar ett helhetsgrepp om Östersjöns problem. Ett sådant paket ska inkludera allt från minskade utsläpp till minskat och mer reglerat fiske. Hon framhäver att fokus ligger på att snabbt minska på förgiftningen och övergödningen av Östersjön, då det enligt henne är föroreningar som skadar fiskebestånden mest.

Karin Karlsbro (L) – Ersättare

Karin Karlsbro har en lång politisk erfarenhet inom Liberalerna och har bland annat varit ordförande i Liberala ungdomsförbundet, Stabschef för jämställdhetsminister Nyamko Sabuni i Alliansregeringen och Kanslichef i riksdagen. Karlsbro blev invald till Europaparlamentet 2019 och var då ledamot i miljöutskottet och utskottet för internationell handel. Miljö- och hållbarhetsfrågor har varit hennes huvudfokus i Europaparlamentet.

Inför valet till Europaparlamentet uppgav Karin Karlsbro att hon, likt föregående mandatperiod, kommer fortsatta arbeta för att skydda de hotade strömming- och sillbestånden i Östersjön. Förutom detta ser hon det som avgörande att Sverige fullföljer ambitionerna i EU gröna giv, som genom klimatlagen och naturrestaureringslagen säkerställer att den gröna omställningen når hela vägen till netto noll och markant flyttar fram positionerna när det gäller att främja hållbart och småskaligt fiske.

Sofie Eriksson (S) – Ersättare

Sofie Eriksson är en socialdemokratisk politiker som tidigare verkat på både lokal och nationell nivå. Hon har varit Riksdagsledamot sedan 2022 där hon var suppleant i konstitutionsutskottet och skatteutskottet. Dessförinnan har hon även varit kommunfullmäktigeledamot i Ludvika och Falu kommun.

Inför valet berättade Sofie Eriksson för BalticWaters att hon vill driva en hållbar fiskeripolitik som balanserar miljöskydd, yrkesfiskarnas intressen och värnar det småskaliga kustnära yrkesfisket. Hon uppgav att hon kommer arbeta för en bättre förvaltning och återhämtning av hotade fiskbestånd, särskilt i Östersjön och Bottenhavet. Bland annat genom att främja forskning och selektiva fiskemetoder och stödja hållbart fiske som en del av en levande kustkultur och lokal utveckling.

Beatrice Timgren (SD) – Ersättare

Beatrice Timgren valdes in som riksdagsledamot för Sverigedemokraterna 2022. I Riksdagen satt hon som ledamot i miljö- och jordbruksutskottet samt suppleant i EU-nämnden och Europarådets svenska delegation. Hon har tidigare riktat kritik mot EU:s bestämmanderätt över Sveriges naturresurshantering och uttryckt skepsis mot EU:s nuvarande klimatmål, som hon anser vara orealistiska. Dessförinnan har Timgren även varit ordförande för Sverigedemokraterna Ekerö, ledamot i Kommunfullmäktige, miljönämnden och barn- och utbildningsnämnden.

Inför den kommande mandatperioden i Europaparlamentet har Timgren uttryckt att en av hennes viktigaste prioriteringar inom fiskeripolitiken är att arbeta för att säkerställa hållbara fiskekvoter. Hon betonar vikten av att dessa kvoter ska vara i linje med vetenskapliga råd och samtidigt värna om den svenska fiskeindustrin.

BalticWaters kommentar:

BalticWaters hoppas att de svenska parlamentarikerna, inom ramen för sitt uppdrag i PECH, kommer att arbeta för att revidera den nuvarande förvaltningsmodellen för fisket vars mål är att fiska på MSY, det vill säga högsta möjliga uttag utan att riskera fiskbeståndens reproduktionsförmåga.

Det är viktigt att den vetenskapliga rådgivningen följs, men den måste utvecklas för att bättre hantera osäkerheter som riskerar leda till överfiske. BalticWaters uppmanar därmed ledamöterna att arbeta för att EU-kommissionen ska justera uppdraget till forskarna så att de inkluderar riskbedömningar och fler faktorer, såsom fiskbeståndens storlek och ålder, arters samspel och klimatförändringars påverkan.

Vidare hoppas BalticWaters att de svenska representanterna driver på för ett systemskifte i fiskeriförvaltningen. Det kan innebära att EU tar ett större grepp om havspolitiken genom att lägga fram havslag/giv som harmoniserar alla de olika lagar och direktiv som idag reglerar nyttjandet av havet.

BalticWaters kommer att fortsätta bevaka utvecklingen i PECH och önskar de nya svenska utskottsmedlemmarna lycka till i deras fiskeripolitiska arbete!

Vill du veta mer om vilka Östersjöfrågor de svenska Europaparlamentariker vill driva under den kommande mandatperioden 2024–2029? I Östersjöbrief 65: Ett val för havet – det vill EU-kandidaterna driva kan du läsa en sammanfattning av kandidaternas enkätsvar samt BalticWaters kommentarer. De fullständiga enkätsvaren kan du ta del av här.