Sedan 2022 har BalticWaters finansierat forskning för en levande Östersjö. Ett av de första projekten som fick stöd var Hanö Torskrev – ett lokalt initiativ för att bidra till återhämtningen av torskpopulationen i Hanöbukten utanför Blekinge. Nu, tre år senare, är BalticWaters tillbaka på Hanö – nyfikna på vad som hänt under ytan, och vilka ringar på vattnet projektet skapat.
Utanför Hanö, vid Blekinges kust, myllrade vattnet en gång av torsk. Här var fisken mer än en viktig resurs – i kustsamhällena kring Hanöbukten formade torskfisket både den lokala ekonomin och människors identitet. Men år av överfiske och bristande förvaltning har satt sina spår. I dag har torskbestånden minskat kraftigt, och sedan 2019 råder förbud mot allt riktat torskfiske.
Men återhämtningen av torskbeståndet går långsamt. Med viljan att agera och sprida hopp om förändring gick tre lokala aktörer ihop – alla på olika sätt berörda av torskens försvinnande. Tillsammans tog de initiativ till projektet Hanö torskrev, med målet att placera ut artificiella rev i Hanöbukten för att stödja återhämtningen av torskbeståndet.
Hur kan konstgjorda rev stödja torskens återhämtning?
Konstgjorda rev, som vrak, har länge använts för att gynna fisk och andra organismer. Reven i Hanöbukten består av betongblock med håligheter i olika storlekar, staplade för att skapa strukturer där fisk och andra organismer kan trivas. Dessa håligheter blir en plats där torsken kan söka skydd från rovdjur och där den kan vila och spara energi. Förhoppningen är att reven ska öka överlevnaden för unga torskar som sedan förökar sig och bidrar till torskbeståndets återhämtning i området.
Video: Hanö torskrevsförening
En turistguide, en krögare och en före detta fiskare
Vi träffar Hampus Södergren, turistguide och en av initiativtagarna bakom projektet. Som guide arbetar han dagligen nära havet, och det var på ön där han är verksam som han kom i kontakt med Hannes Kindberg som driver ett värdshus i skärgården.
När samtalet föll in på torskens situation upptäckte de snabbt att de delade ett gemensamt engagemang.
– Skillnaden var väl att jag ville dyka och titta på torsken, medan Hannes ville ha den i fritösen, säger Hampus med ett skratt.
Samtalet ledde in på ett projekt i Bohuslän – Fjordtorsk – där man placerat ut konstgjorda rev för att stödja det lokala torskbeståndet. Idén väckte genklang och de började forma en plan för något liknande i sina hemmavatten.
Hannes Kindberg och Hampus Södergren, tillsammans med Josefine Larsson från Marint centrum i Simrishamn. Bild: Niklas Eriksson, Sveriges Radio.
– Vi började läsa på, samla in kunskap och kontaktade dem som låg bakom Fjordtorsk. Samtidigt insåg vi att förutsättningarna i Hanöbukten skiljer sig från västkusten och anpassade projektet till vårt område, berättar Hampus.
De fick också med sig en tredje viktig pusselbit: Lasse, en före detta yrkesfiskare med stor kännedom om området.
– Lasse kan det här havet som sin egen ficka. Han vet var torsken brukade samlas och hur beståndet förändrats över tid, vilket har varit ovärderligt i projektet, säger Hampus.
Hanö Torskrevs projektgrupp består av forskare från Lunds universitet, Marint centrum Simrishamn samt Hanö torskrevsförening. Foto: André Julinder, Sölvesborgs kommun
Kameror dokumenterar förekomsten av torsk vid reven
För att säkra projektets vetenskapliga grund kopplades Lunds universitet och Marint centrum i Simrishamn in i projektet.
– Vi ville förstå om reven faktiskt gör någon nytta, säger Anders Persson, docent vid biologiska institutionen i Lund och ansvarig för den vetenskapliga uppföljningen av projektet.
I stället för traditionellt provfiske, valde forskarna att övervaka reven med undervattenskameror. Kameror med lång batteritid placerades ut vid reven – och i kontrollområden utan rev. Dessutom har undervattensdrönare spelat in kompletterande videomaterial. Även data om salthalt, temperatur och strömmar har samlats in för att bättre kunna förstå vad som styr torskens närvaro.
Just nu håller forskarna på att analysera alla timmars inspelat videomaterial – en minst sagt tidskrävande uppgift. Men utifrån vad de hittills kunnat se, ser det positivt ut.
– Vår analys hittills visar att det finns mer torsk vid reven än i kontrollområdena. Vi kan även se att vissa individer återkommer till samma hål, vilket tyder på att de hittat en fast plats där kan de söka skydd, berättar Anders.
Även om projektet är litet i det stora Östersjöperspektivet, ser Anders stor potential i reven – just för att de ger skydd åt större fiskarter som spelar en avgörande roll i ekosystemet.
– Det kanske inte förändrar hela Östersjön, men vi har visat att det går att göra något. Och lyckas man få tillbaka de mest värdefulla fiskarna, då har man kommit långt, konstaterar han hoppfullt.
Reven har gott om håligheter i olika storlekar där torsk och andra arter kan söka skydd och vila upp sig. Video: Hanö Torskrevsförening
Ett verktyg för stärkt lokalt engagemang
Huvudmålet med reven har från början varit tydligt: att bidra till återhämtningen av torskbeståndet. Men projektet har också haft en annan viktig uppgift – att öka medvetenheten om Östersjöns havsmiljö och sprida engagemang för en levande Östersjö.
– För oss har kommunikationen varit minst lika viktig som själva reven. Vi ville visa att det fortfarande finns liv i Östersjön – och förhoppningsvis väcka både hopp och handlingskraft hos de som ser det, säger Hampus Södergren.
Projektet har nått ut till en bred lokal publik via högupplösta undervattensfilmer, visade bland annat genom VR-glasögon, föreläsningar och möten. Responsen har varit stor och övervägande positiv – men vägen dit har inte varit spikrak.
I Hanöbukten, där fisket varit en självklar del av livet i generationer, väckte projektet till en början starka reaktioner.
– Det fanns en hel del skepsis. Många har egna erfarenheter och starka uppfattningar om vad som gått fel – och om hur det borde lösas, berättar Hampus.
Med tiden blev projektet dock en plats för samtal snarare än konflikt.
– Ett vanligt missförstånd var att reven innebar ett fiskeförbud. Men projektet handlar inte om att stoppa fisket, även vi drömmer om att det en dag ska gå att fiska igen. Men för att nå dit behöver bestånden få återhämta sig – och där kan reven spela en viktig roll, menar Hampus.
Och kanske är det just där projektets styrka ligger: i mötet mellan vetenskap, lokal kunskap och vilja till förändring.
– När vi väl tagit oss förbi de första hindren blev det tydligt att vi alla vill samma sak: Ett levande hav – och en chans för torsken att återhämta sig, säger Hampus.
Under våren gick det att följa Hanö torskrevs resa i SVT:s Fiskarnas rike. Se det här!
Foto: Hanö torskrevsförening
Projektet Hanö Torskrev genomförs av Lunds universitet, Marint centrum i Simrishamns kommun och Hanö torskförening. Genom BalticWaters program för forskningsprojekt och förstudier beviljades projektet anslag om 995 000 kronor för den vetenskapliga delen av projektet.
Vill du veta mer om Hanö Torskrev? Besök deras hemsida www.hanotorskrev.se
