(Av BalticSea2020) Juni har varit en händelserik månad för fiskepolitiken och östersjötorsken. Sedan Internationella Havsforskningsrådet (ICES) publicerade sin rekommendation för nästa års fiske av östersjötorsk har aktiviteten ökat bland politiker och tjänstemän. Parallellt pågår utvärderingen av de fleråriga förvaltningsplanerna (MAP) och Kommissionen har antagit en kommunikation om fiskemöjligheterna för 2020 som också berör östersjötorsken.
Ministrarna Isabella Lövin och Jennie Nilsson utlovade i sin debattartikel att “Det krävs alltså mer än punktinsatser för torsken. Det krävs ett helhetsgrepp – en förvaltning som tar hänsyn till det ekologiska systemet.” Det är svårt att bedöma hur detta arbete bedrivs, kanske därför att det inte sker med den kraft det borde. Sverige har som ordförande i BALTFISH misslyckats att samla en majoritet av östersjöländerna för vare sig kort- eller långsiktiga åtgärder för östersjötorsken.
Ingen enighet bland östersjöländerna
På BALTFISH möte 3 – 4 juni lade Sverige som ordförandeland fram förslag om omedelbara nödåtgärder för att skydda den just nu kraftigt hotade östersjötorsken. Därutöver framförde Sverige behovet av långsiktiga åtgärder. Förslaget fick visst stöd från några länder men ingen enighet kunde nås.
Riksdagsledamöter tidigt aktiva
Miljö- och jordbruksutskottet har fått tidig information om östersjötorskens kris. Representanter för ICES har presenterat sin rekommendation för utskottet. Landsbygdsminister Jennie Nilsson besökte utskottet vid ett tillfälle. EU-nämnden behandlade också frågan inför ministerrådet för fiske och jordbruk. Detta är ovanligt men positivt. Förhoppningsvis kan riksdagsledamöter från många partier hålla frågan aktuell och prioriterad, för det behövs!
Ministerrådet för fiske
EU:s jordbruks- och fiskeministrar möttes den 18 juni. Där redovisade Kommissionen principerna för arbetet med kommande kvotförslag. Landsbygdsminister Jennie Nilsson upprepade Sveriges stöd för noll-kvot nästa år. Hon uttryckte också förväntningar på Kommissionen att snabbt komma med besked om nödstopp för torskfiske i Östersjön under 2019.
Kommissionen om 2020 års fiske
Kommissionen beskriver det som ett framsteg att fisket i Östersjön till 95 procent fiskas på kvoter som är i nivå med ett hållbart uttag, MSY. Men, eftersom industrifiske efter sill och skarpsill dominerar, nu när torskfångsterna är en tiondel av vad de varit, betyder det inte att nästan allt fiske i Östersjön är hållbart som kommissionär Vella antyder. Han använde statistiken på samma missvisande sätt förra året när han hävdade att sju av åtta bestånd, ”för vilka det finns fullständiga vetenskapliga data”, fiskas hållbart. Då mörkar han de bestånd, t ex östersjötorsk, där det saknas vetenskapliga data. För ministrar och andra politiker är det viktigt att vara uppmärksamma. Aggregerad eller missvisande statistik får inte dölja katastrofer för enskilda bestånd eller arter.
Utvärdering av flerårig förvaltningsplan för Östersjön
Det borde räcka med misslyckandet med östersjötorsken för att utvärdera förvaltningsplanen. Baltic Sea Advisory Council (BSAC) är tydliga när de svarar på Kommissionens remiss: “De fleråriga förvaltningsplanerna har inte inneburit mer hållbart fiske och har inte bidragit till att lösa de svåra frågorna om torsken i östra och västra bestånden”. “De fleråriga förvaltningsplanerna har inte bidragit till det regionala samarbetet”.
Det som ansetts vara en viktig del av fiskeförvaltningen döms alltså ut av alla intressenter, från yrkesfiskare till miljöorganisationer i BSAC.
Konsten att undvika grynnor och blindskär
Den svenska regeringen måste vara medveten om att finns starka krafter som försvarar det nuvarande förvaltningssystemet, även när arter är i uppenbar kris.
Om det i framtiden skall finnas ett livskraftigt torskbestånd i Östersjön och för att undvika en försvagning av Östersjöns ekosystem så behöver Isabella Lövin och Jennie Nilsson leva upp till sin debattartikel. De måste navigera bland särintressen och se till att inte luras av missvisande statistik eller desinformation, de måste hålla kursen hela vägen tills Kommissionen och ministerrådet tar de helhetsgrepp som behövs för att rädda östersjötorsken.
I slutet på augusti presenterar Kommissionen sitt förslag till nästa års fiskekvoter, men redan i början på juli kan vi förvänta oss ett förslag om att torskfisket stoppas redan i år. I oktober samlas ministrarna för att ta det slutliga beslutet om 2020 års fiske i Östersjön. Det beslutet kommer att bli ett test av våra politikers förmåga att omvandla ord till handling.
Tidigare fiskebriefer:
Fiskebrief 1: Hur stor är fiskenäringen?
Fiskebrief 2: Utkast fortsätter trots förbud
Fiskebrief 3: Östersjötorsken – en unik och isolerad art
Fiskebrief 4: Torskens roll i ekosystemet
Fiskebrief 5: Historiskt låga fångster av torsk i Östersjön
Fiskebrief 6: Torskkvoter i Östersjön
Fiskebrief 7: Vem har rätt till fisken?
Fiskebrief 8: Driver landsbygdsministern fiskefrågorna?
Fiskebrief 9: Ansvaret vilar på fiskeministrarna
Fiskebrief 10: EU:s fiskepolitiska skådespel skadar torsken
Fiskebrief 11: Avgörande år för östersjötorsken
Fiskebrief 12: Fortsatt torskfiske är skadligt
Fiskebrief 13: Åtgärdslista för landsbygdsministern
Fiskebrief 14: Systemet som lurar sig självt
Fiskebrief 15: Bra regeringen! Men jobbet har bara börjat
