Projektet Levande vikar har pågått i några år och härnäst står en ganska unik åtgärd på tur för att testas i en av de utvalda åtgärdsvikarna. I Långbroviken på Värmdö ska forskarna tillfälligt snörpa av vikens mynning under några månader för att undersöka om det är erosionsprocesser som är huvudorsaken till vikens grumliga vatten. Åtgärdstestet kommer bidra med viktig kunskap om vägen framåt för att restaurera miljön i Långbroviken – och liknande vikar längs Östersjöns kust.
Långbroviken på Värmdö kännetecknas av grumligt vatten, övergödningssymptom, sparsam undervattensvegetation och begränsade möjligheter för fisk att fortplanta sig. Men så har det inte alltid varit. Viken har tidigare varit mer öppen och haft ett större vattenutbyte än idag, men på 1950-talet byggdes en ny vägbro över viken som gjorde den mer innesluten och förändrade vikens vattenrörelser. Forskarna inom Levande vikar har sedan projektstarten genomfört undersökningar, och resultaten visar att varken tillförsel av näring från området runt viken eller från utanförliggande fjärd kan förklara vikens dåliga vattenkvalitet. Kvar återstår interna processer i viken som förklaring. Det finns inte heller något omfattande läckage av näring, såsom fosfor, från bottensedimentet, som skulle kunna frigöras och driva på övergödningen i vattnet.
– Under våren kommer vi undersöka om huvudorsaken till grumligheten i Långbroviken kan vara vattenströmmar som gör att stranden kring brofästet och inne i viken eroderar och grumlar vattnet, berättar Emil Rydin, en av forskarna som jobbar i projektet.
– Vi sätter upp en plåt under bron som kommer leda till att vattenströmmarna minskar väsentligt, och samtidigt kommer vi mäta och följa om och hur vattenkvaliteten förändras, fortsätter Emil.
Erosionsskador längst strandlinjen i Långbroviken. Vattenströmmar gröper ur strandlinjen och materialet hamnar troligen i vikens vatten och bidrar till grumling. Foto: Linda Kumblad, BalticWaters/SU
Emil Rydin mäter bron vid Långbrovikens inlopp. Under vattenytan kommer en plåt placeras för att minska vattenflödet in i viken vilket kommer hjälpa forskarna att utreda huvudorsaken till grumlingen. Foto: Linda
Långbroviken. Foto: Linda Kumblad,BalticWaters/SU
Forskarna har mätt vattenströmmarna i sundet under många månader och sett att de är kraftiga. Under våren görs ett åtgärdstest för att få en bättre förståelse för hur det hänger ihop. En plåt placeras dikt an mot brofundamentet och därmed minskar vattenrörelserna och flödet i viken, samtidigt kommer åtgärden att öka vattenståndet. Åtgärdstestet pågår som längst fram till midsommar i år.
En plåt placeras dikt an mot brofundamentet, och hålls på plats med hjälp av fristående betongfundament som placeras på botten på motsatta sidan mot bron. Illustration: Madeleine Kullenbo, BalticWaters
Plåten sätts på plats under bron. Foto: Linda Kumblad, BalticWaters/SU
En öppning i plåten kommer göra det möjligt för fisk att simma förbi. Däremot kommer båtar inte kunna passera under tiden som testets görs, vilket forskarna har förankrat med boende som har brygga och båt inne i viken. Under tiden plåten är på plats kommer projektet mäta strömhastigheter och vattnets grumlighet kontinuerligt, samt ta vattenprover för att mäta olika vattenkemiska parametrar som avslöjar om åtgärden förbättrar vikens vattenkvalitet.
– Det krävdes en hel del arbete att få genomföra det här åtgärdstestet, berättar Linda Kumblad, projektledare vid BalticWaters och forskare vid Stockholms universitet. Förutom att få mark- och vattenägarnas tillstånd om att stänga av möjligheten till båtpassage under testperioden behövde vi också ansöka om strandskyddsdispens och göra en anmälan om vattenverksamhet hos Värmdö kommun, ansöka om avlysning av viken från Länsstyrelsen och få tillstånd från Trafikverket att luta plåten mot bron. Handlingarna har också varit hos Sjöfartsverket på remiss två vändor för yttrande, fortsätter Linda.
Om åtgärden visar sig ge bra resultat kommer projektet undersöka förutsättningar för att ersätta de tillfälliga plåtarna med en permanent lösning, men som går att öppna så att det går att passera med båt. På så sätt kan vattenkvaliteten i viken förbättras även på sikt, samtidigt som viken kan nyttjas för exempelvis rekreation och fiske. Förhoppningsvis kan metoden även komma att kunna användas i andra vikar med liknande problematik.
Mer om Levande vikar
Långbroviken har valts ut av projektet Levande vikar som en av fyra vikar som forskarna ska restaurera för att försöka återfå en bra vattenkvalitet och undervattensmiljö. Projektets mål är att presentera vilka åtgärder som är lämpliga för att förbättra miljökvaliteten i grunda vikar, hur effektiva olika åtgärder är och vad som krävs för att genomföra dem. Projektet ska ta fram handfasta råd till kommuner och länsstyrelser samt enskilda husägare och samfälligheter som vill restaurera ”sin” vik. Levande vikar finansieras och drivs av stiftelsen BalticWaters i samarbete med Stockholms universitets Östersjöcentrum, med stöd från Länsstyrelsen i Stockholm och Havs- och vattenmyndigheten.
