Fisken i Östersjön mår inte bra. I centrala Östersjön fortsätter sillbeståndet att minska och i Bottniska viken behöver fisket minska med 80 procent i decennier för att få tillbaka de stora strömmingarna. Skarpsillen visar också tecken på problem med den lägsta rekryteringen någonsin. Om den dåliga återväxten tillåts fortsätta är risken stor att skarpsillen i Östersjön utvecklas lika svagt som sillen. För den unika Östersjötorsken syns inga tecken på återhämtning.

För 5 år sedan beslutade ministerrådet att tillåta fortsatt torskfiske, ett beslut som fick rivas upp några månader senare efter att beståndet kollapsat. Nu ser det ut som att vi är på väg att göra om samma misstag – denna gång med sillen.  Det finns dock åtgärder som kan införas för att vända den negativa trenden. Men det måste ske fort. 2024 kommer bli ett viktigt år för fisken i Östersjön, och vi kommer fortsätta påminna beslutsfattarna om det.

Vad gick fel 2023?

Juridiken
Inom ramen för EU-parlamentet och ministerrådets fleråriga förvaltningsplan för Östersjön finns tydliga riktlinjer för att förhindra överexploatering av fiskbestånd och undvika kollaps. EU-kommissionens förslag för 2024 års fiske gick i linje med såväl grundförordningen (den gemensamma fiskeripolitiken, GFP) som den fleråriga förvaltningsplanen. Trots EU-kommissionens förslag om ett förbud mot riktat fiske av sill och strömming beslutade ministerrådet om ett fortsatt fiske i Östersjön, ett beslut som det inte finns stöd för i gällande regelverk.

Fiskrekrytering syftar på den process där unga fiskar når en storlek och mognad så att de kan föröka sig. Fiskrekrytering är en viktig faktor för att förstå, bibehålla och reglera fiskbeståndet, och det påverkar direkt beståndets överlevnad och framtid. I fiskeriförvaltning används begreppet för att bedöma hur effektiv reproduktionen är och hur den påverkas av olika faktorer, inklusive fisketryck och miljöförändringar.

När politikerna inser att de kan ha brutit mot lagen, eller att lagen helt enkelt inte passar de egna syftena, ändras eller stryks lagar och paragrafer som bland annat utarbetats för att förhindra överexploatering av fisk och ekosystem!

Bara några månader efter ministerbeslutet meddelade EU-kommissionen, som tidigare föreslog ett stoppat sillfiske i Östersjön, att de vill ta bort artikel 4.6 som låg till grund för stoppet av sillfisket. Borttagandet ligger i linje med ministerrådets beslut, men väcker frågor.

I EU-kommissionens utkast till lagändring går det att läsa att fiskenäringen, och medlemsländerna, uttrycker oro över att den aktuella lagstiftningen inte är förenlig med andra regler och kan leda till allvarliga socioekonomiska konsekvenser för fisket. Det är tydligt att det är ekonomin för det industriella foderfisket som står i fokus, inte havsmiljön eller kollapsande fiskbestånd.

Kvotprocessen
Varje år tar Internationella Havsforskningsrådet (ICES), som består av ca 4000 forskare från 20 medlemsländer, fram vetenskapliga underlag för fiskbestånden och fisket i bland annat Östersjön. Underlagen ligger till grund för EU-kommissionens råd för kommande års fiskekvoter. EU:s ansvariga fiskeripolitiska ministrar möts sedan i Bryssel under oktober varje år och tar beslut om kvoter, baserat på kommissionens råd.

Hanteringen av frågan är också alarmerande. Den visar att natur och miljö kommer långt ner på listan över vad politiker anser är viktigt. Smala ekonomiska särintressen går före.

Kvotprocessen
Redan i början av kvotprocessen, när det Internationella Havsforskningsrådet (ICES) fastställde råden för kommande års fiske, uppstod utmaningar. När ICES bedömer hur mycket fiske som bestånden tål utgår de bland annat från fiskets landningsrapporter. Om landningsrapporterna är felaktiga, vilket de ofta är, innebär det att underlaget till vetenskapen blir fel – till exempel genom att tillgången på en art kan överskattas, vilket i sin tur leder till överfiske.

Även om ICES råd representerar den bästa tillgängliga vetenskapen presenteras rådet i ett så kallat ”headline advice”. Där svarar ICES på frågan: Inom vilket intervall kan vi sätta kvoterna för nästa år. Att just det intervallet står högst upp i rådet överensstämmer med avtalet mellan kommissionen och ICES. Men intervallet ger en snäv bild av beståndens situation. Vid en fullständig genomläsning av de vetenskapliga underlagen framkommer data som potentiellt skulle kunna leda till helt andra beslut om kommande års fiske.

Fiskeriförvaltning är svårt, men beslut måste fattas på kompletta kunskapsunderlag, inte fragment av dessa. Ansvariga politiker måste ges möjlighet att tillgodogöra sig hela kunskapsbilden, därför måste formatet för ”headline advice” förändras. I år har ministrarna sannolikt gått miste om viktiga data som faktiskt pekar på att fisket borde stängas.

Hur vänder vi trenden – det finns ljusglimtar inför 2024

Ska den negativa trenden för Östersjön vändas krävs handling nu, samtidigt som det långsiktiga arbetet måste fortgå. Nedan har vi listat åtgärder som har betydelse för Östersjöns fiskbestånd på kort sikt och behöver genomföras under nästa år:

Flytta ut trålgränsen

Redan i december 2021 stod en enig riksdag bakom en uppmaning till regeringen om att flytta ut trålgränsen längs ostkusten. Sedan dess har inte mycket hänt, men kanske finns det ljus i mörkret. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) arbetar med frågan och ger samtidigt färre större fartyg dispens att fiska i områden innanför den tänkta gränsen. Men innan vi ser konkret handling är det fortfarande ord på papper. Vill du läsa ett PM om trålgränsen kan du göra det här.

Fiskerikontroll

Vi på BalticWaters har många gånger lyft de stora brister som omgärdar kontrollen av fisket i Östersjön. HaV arbetar med att förbättra fiskerikontrollen, vilket är bra, men även här måste ord bli handling! Hårdare regler är på väg från EU, och vi förutsätter att Sverige inför dessa så snart som möjligt. Vill du läsa ett PM om fiskerikontrollen kan du göra det här.

Kvotfördelning

Regeringen säger sig vilja gynna det småskaliga kustfisket vars fångst går till humankonsumtion, men dagens sätt att fördela kvoter visar på motsatsen. Ska ett skonsamt och småskaligt fiske för humankonsumtion finnas kvar, måste vi säkerställa att det finns fisk att fiska! Läs vidare i  PM om kvotfördelningen här.

Det finns hopp inför nästa års kvotprocess, men allt grumlas av politiker som skriver om lagar som inte passar, lagar som i detta fall kommit till för att skydda fisken. Vi på BalticWaters kommer fortsätta följa utveckling med fördjupade granskningar av juridiken och politiken, samt verka för att politikerna läser hela de vetenskapliga råden i framtiden, inte bara ingressen.