2023 har varit ett intensivt år för Levande vikar med fortsatta provtagningar och undersökningar i projektvikarna. Syftet är att identifiera huvudorsaker till den miljöproblematik som vikarna har och hitta lämpliga åtgärder för respektive vik. Under 2024 väntar bearbetning och analys av insamlade data och fortsatt implementering av åtgärder. Det kommer bli ännu ett spännande och intensivt år för projektet!
Från fältarbete till data-analys
Det huvudsakliga fältarbetet inom fallstudierna som undersöker småbåtars påverkan på grunda vikar, effekter av vassklippning, bottenvegetationens utveckling och ökad fosforbindning i sedimentet är nu färdigt. Det som kvarstår för forskarna nu är att analysera data som samlats in och presentera resultaten i både vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar. Analysarbetet och skrivandet kommer att fortsätta under hela 2024, och en bit in på 2025. Resultaten från fallstudierna innehåller värdefull information till åtgärdsarbetet i respektive åtgärdsvik.
Även om provtagning och undersökning inom de flesta fallstudierna börjar gå mot sitt slut kommer forskarna fortsätta att ta vattenprover och göra undersökningar av vegetation och fisk för att följa projektvikarnas miljö. Joakim Hansen, miljöanalytiker, är trots kylan ute och tar vattenprover. Foto 1: Joakim Hansen, Stockholms universitets Östersjöcentrum. Foto 2–3: Linda Kumblad, Stockholms universitets Östersjöcentrum/BalticWaters.
Åtgärdsarbetet i vikarna
Baserat på undersökningar i vikarna och resultaten från fallstudierna har forskarna tagit fram förslag på åtgärder som kan genomföras i vikarna. Under 2024 fokuseras arbetet framför allt på två åtgärder:
Ökad fosforbindning i botten
Övergödning är ett problem i många grunda vikar längs Östersjöns kust, och projektets åtgärdsvikar är inget undantag. Vikarna är påverkade av olika grad av övergödning med ett överskott av fosfor i vattnet och i bottensedimenten. Genom att öka vikens förmåga att binda fosfor permanent i sedimentet kan vattenkvalitén, och därmed miljön, förbättras.
En beprövad metod i djupare skärgårdsvikar är aluminiumbehandling. Åtgärden innebär att en aluminiumlösning blandas ned i sedimenten. Effekten förväntas ge en snabb och kraftig minskning av de befintliga fosforhalterna i viken. För att behandlingen ska ha en långvarig effekt är det viktigt att även se över näringsbelastningen från det omgivande landområdet och annan påverkan i viken som grumlar upp näring till vattnet, och åtgärda detta om det behövs.
Aluminiumbehandling har inte genomförts i grunda havsvikar tidigare. De grunda vikarna skiljer från andra aluminiumbehandlade områden, såsom djupare sjöar och fjärdar, genom att hela vattenmassan ofta är omblandad. Dessutom når solljuset de grunda bottnarna, även om omfattningen varierar. Vattenutbytet med havet skiljer dem även från sjöar som tidigare aluminiumbehandlats. Allt detta kan påverka restaureringsprocessen. För att undersöka förutsättningar för åtgärden i projektets vikar har forskarna gjort pilottester med aluminiumbehandling i några av projektvikarna under 2023. Resultaten ligger till grund för vilka vikar som åtgärden kan komma att genomföras i, i full skala.
Emil Rydin, limnolog, tar ett sedimentprov för att följa upp efter pilottestet. Foto: Linda Kumblad, Stockholms universitets Östersjöcentrum/BalticWaters.
Minskad erosion genom minskat vattenutbyte
För att öka framkomligheten med båt eller för att öka vattenutbytet i viken med hopp om att förbättra vattenkvaliteten, är det vanligt att muddra vikars mynningströskel. Men muddring kan få oanade konsekvenser. Ändringar av vikens tröskel kan medföra ändrad vattenföring som kan bidra till ökad erosion och ökad grumling av vattnet. Dessutom kan fosfor, som legat bundet i bottnen innan muddring, frisättas till vattnet från de ”muddringssår” som uppstår. Mer fosfor i vattnet driver på tillväxten av exempelvis växtplankton.
En åtgärd som projektet nu utreder är att minska djupet på en mynningströskel i en vik för att minska vattnets eroderande påverkan. Om åtgärdstestet faller väl ut kommer olika lösningar som inte påverkar framkomligheten med båt, eller hindrar fisk att simma in och ut ur vikarna, undersökas innan åtgärden görs permanent eller implementeras i andra vikar.
Inför vårens åtgärdsarbete mäter Emil Rydin dimensionerna av öppningen under bron som leder in till Långbroviken. Foto: Linda Kumblad, Stockholms universitets Östersjöcentrum/BalticWaters.
Illustration: En grund vik med tröskel. Tröskeln skyddar den grunda viken från vågor och starka vattenrörelser och skapar goda förutsättningar för många arter av djur, alger och växter. Lugnt vatten med grund flack botten gör att näring ansamlas naturligt. Kombinationen med solljus som når botten, varmare vatten på vår och sommar gör vikarna mycket produktiva med en rik vegetation där fisk kan gömma sig, söka föda och reproducera sig. När yngel har vuxit till sig i de skyddade vikarna sprider de sig längs kustområdet. Illustration: Madeleine Kullenbo, BalticWaters
Dialog med boende och myndigheter
En viktig del inom projektet är att förankra och hitta stöd för åtgärdsförslagen både hos boende vid vikarna och berörda myndigheter.
Under 2023 påbörjades en studie för att undersöka hur boende vid projektvikarna upplever och använder sin vik. Studien pågår även under 2024 och kommer bidra med en viktig pusselbit för att lyckas med att förbättra vikarnas miljö.
Vi vill tacka för ett fint 2023 och nu ser vi fram emot ett händelserikt 2024.
Varma hälsningar från projektgruppen!
Här ser du projektets forskare. Från vänster: Joakim Hansen, miljöanalytiker, Linda Kumblad, docent i systemekologi och projektledare vid BalticWaters, Emil Rydin, docent i limnologi, Sofia Wikström, docent i marin ekologi och Åsa Nilsson Austin, postdoktor i marin ekologi. Alla är verksamma vid Stockholms universitets Östersjöcentrum. Foto: Michaela Lundell
Om Levande vikar
Projektet syftar till att restaurera ett antal kraftigt påverkade grunda havsvikar i Östersjön och samtidigt ta fram och sprida användbar kunskap om lämpliga metoder för hur det kan göras, och vad det kostar. Projektet genomförs av och finansieras av BalticWaters och Stockholms universitet, och med finansiellt stöd från länsstyrelsen i Stockholm. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har tillskjutit medel till Stockholms universitet för genomförandet av provtagning och uppföljning i projektvikarna. Läs mer om projektet här.
