(Av BalticSea2020) Fredagen den 29 maj presenterade Internationella Havsforskningsrådet (ICES), som är rådgivande instans i EUs fiskeförvaltning, sin rekommendation till nästa års fiskekvoter för östersjötorsken.
Tydliga besked till kommissionen och fiskeministrarna
När allt riktat fiske mot torsken i det östra beståndet stoppades i juli 2019 beskrev EU-kommissionen beslutet som en akut åtgärd för att rädda Östersjötorsken. Årets rekommendation från ICES tydliggör att de fortsatt anser att det inte bör fiskas av det krisdrabbade östra beståndet.
Det är ett mycket klokt beslut. BalticSeaS2020 anser för det första att fiskeriförvaltningen inte skulle styras så kortsiktigt som det gör inom ramen för EUs fiskepolitik. Erfarenheter från andra fiskbestånd är tydliga, det återhämtar sig inte på ett år utan det krävs långsiktiga insatser och ambitioner. För det andra menar vi att förvaltningen inte avgränsas till enskilda arter och bestånd. Fisken lever i ett ekosystem där förändringar i ett bestånd också påverkar andra fiskarter.
Västra beståndet är illa ute
För det västra beståndet rekommenderas ICES en kvot på 2960–7724 ton. Det är en minskning jämfört med föregående år men är dock ett mycket otydligt råd. Ett så brett spann lämnar mer utrymme för tolkning och godtycklighet än vad som är önskvärt. Den vetenskapliga rådgivningen måste ge politiken tydligare svar på vad bestånden faktiskt tål.
Den fisk som fiskas i västra beståndet är huvudsakligen född under ett och samma år, fiskar vi bort denna årskull riskerar vi att knäcka det västra beståndet också. ICES konstaterar också att fisketrycket är för högt och att beståndet fortsatt är under referenspunkten för en hållbar tillväxt.
I detta osäkra läge anser BalticSea2020 att politikerna behöver vara ytterst försiktiga, en kvot i den nedre delen av det föreslagna spannet är det enda rimliga beslutet.
Sill och strömming
Under våren har krisen för strömmingen i Stockholms skärgård uppmärksammats. Kustfiskare har svårt att hitta någon strömming, samtidigt som industritrålare tar upp stora fångster nära kusten. ICES rekommendation för sillen (strömmingen) i centrala Östersjön innehåller varningssignaler. Fisketrycket är för högt och beståndet har sjunkit under referenspunkten för hållbar tillväxt. Fångsten baseras fortfarande huvudsakligen på en årsklass (2014).
ICES föreslår minskad kvot för 2021, från årets ca 180.000 ton till ca 110.000 ton för nästa år. Men det finns orosmoln som vi känner igen från östersjötorsken för ett antal år sedan: uteblivna fångster för kustfiskare, kvoter baserade på enstaka årsklasser och en handfallenhet från myndigheter att ta itu med problemet tidigt. Vi kommer att ta upp sillen och strömmingen i skärgården i nästa fiskebrief.
Ekosystemförvaltning
ICES lämnar rekommendationer för 15-talet arter och bestånd i Östersjön. Kommissionen och ministerrådet fattar sedan beslut om kvoter för 10-talet bestånd. Med några få undantag behandlas inte de olika arternas betydelse i ekosystemet.
Östersjön är ett artfattigt innanhav där fiskeförvaltningen borde ske med en helhetssyn på ekosystemet och där interaktioner mellan arter beaktas. Idag har förvaltningen yrkesfiskets fångstmöjligheter i fokus, men som vi skrivit om många gånger tidigare i Fiskebriefs behöver EUs gemensamma fiskepolitik betydligt mer aktiv regional förvaltning i Östersjön, där god ekologisk status sätts främst. Storskaligt industriellt fiske som bedrivs av ett fåtal fiskare kan inte prioriteras högre än Östersjöns miljö och ekologi.
Långsiktiga visioner för fiskeförvaltningen
De senaste åren har kommissionen och ministerrådet, senkommet, hanterat några av de mest akuta bestånden i Östersjön som torsk, lax och öring. För att garantera att återuppbyggnaden av dessa bestånd blir uthållig och innan fler fiskbestånd hamnar i samma situation är det dags att ta ett långsiktigt grepp på fiskeförvaltningen i Östersjön.
Svenska politiker, med landsbygdsministern i spetsen, måste utnyttja de möjligheter som finns till en mer aktiv regional förvaltning. Engagemanget för östersjötorsken och strömmingen i skärgården visar att det finns en opinion och väljare som kommer att utkräva ansvar.
ICES rekommendationer ligger till grund för Kommissionens förslag till kvoter i slutet av augusti. I mitten av oktober beslutar ministerrådet om fiskekvoterna för 2021. Under hela tiden pågår samråd med olika intressenter. Kommissionen uppmanar medlemsstater och regionala organ att tidigt komma med inspel.
Tidigare fiskebriefer:
Fiskebrief 1: Hur stor är fiskenäringen?
Fiskebrief 2: Utkast fortsätter trots förbud
Fiskebrief 3: Östersjötorsken – en unik och isolerad art
Fiskebrief 4: Torskens roll i ekosystemet
Fiskebrief 5: Historiskt låga fångster av torsk i Östersjön
Fiskebrief 6: Torskkvoter i Östersjön
Fiskebrief 7: Vem har rätt till fisken?
Fiskebrief 8: Driver landsbygdsministern fiskefrågorna?
Fiskebrief 9: Ansvaret vilar på fiskeministrarna
Fiskebrief 10: EU:s fiskepolitiska skådespel skadar torsken
Fiskebrief 11: Avgörande år för östersjötorsken
Fiskebrief 12: Fortsatt torskfiske är skadligt
Fiskebrief 13: Åtgärdslista för landsbygdsministern
Fiskebrief 14: Systemet som lurar sig självt
Fiskebrief 15: Bra regeringen! Men jobbet har bara börjat
Fiskebrief 16: Håll kursen bland fiskepolitikens grynnor och blindskär
Fiskebrief 17: Prioritera miljön framför en handfull arbetstillfällen
Fiskebrief 18: Kommissionen föreslår nollkvot
Fiskebrief 19: Återhämtning tar tid
Fiskebrief 20: Avgörande beslut på kort och lång sikt
Fiskebrief 21: Bra beslut – men fisken i Östersjön kräver långsiktighet
Fiskebrief 22: Kampen för en vettig fiskepolitik fortsätter 2020
Fiskebrief 23: Prioritera det småskaliga fisket
