Efter decennier av överfiske befinner sig flera av Östersjöns kommersiella fiskbestånd i kris och med det även det kustnära fisket. Med stöd från BalticWaters ska Cecilia Solér utforska hur förvaltningen kan skapa förutsättningar för ett hållbart småskaligt kustnära fiske som kan skapa mervärden både för den enskilde fiskaren och samhället i stort.
Det småskaliga fisket längs Östersjökusten har i årtionden spelat en viktig ekonomisk och kulturell roll för kustsamhällen i Sverige. Det skapar arbetstillfällen och inkomster längs kusten och kan lokalt bidra till livsmedelsförsörjningen, småskalig förädling och turism. Men i takt med att de största industritrålarna blivit större och effektivare har flera kommersiella fiskbestånd minskat kraftigt och står på randen till en ekologisk kollaps. Utvecklingen har slagit hårt mot kustsamhällen och det småskaliga fisket som länge varnat för mindre fångster.
Med facit i hand går det att konstatera att det storskaliga fisket gynnats av fiskeriförvaltningen – och det på bekostnad av både havsmiljön och de mindre kustnära fiskarna. En anledning till det senare kan vara att det småskaliga fiskets ekonomiska bidrag inte tydligt framgått, vilket kan ha gjort att det underskattats eller förbisetts vid beslut som rör fiskeriförvaltningen.
Cecilia Solér. Foto: Privat
– En ekonomisk omvärdering av hur man ser på småskaligt fiske skulle kunna bana väg för ett mer ekologiskt och socialt hållbart fiske, säger Cecilia Solér.
Cecilia är docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och har lång erfarenhet av hållbar konsumtion och värdekedjor. Nu inleder hon ett nytt forskningsprojekt finansierat av BalticWaters. Målet? Att ta fram en hållbar affärsmodell för småskaligt fiske genom att undersöka under vilka förutsättningar ett fiske som tar hänsyn till fiskbeståndens långsiktiga fortlevnad också kan bli konkurrenskraftigt.
En empirisk beräkning av fiskets samhällsekonomiska värde
Projektet bygger på en tidigare studie där Cecilia tillsammans kollegan Robin Bankel och forskare från SLU Aqua och Östersjöcentrum, med utgångspunkt i ekosystemansatsen, utvecklade en lokal förvaltningsmodell för hållbart utnyttjande av marina resurser. Projektet landade bland annat i insikten att en sådan förvaltningsmodell kräver nya empiriska metoder för att beräkna det småskaliga fiskets ekonomiska bidrag – något som saknats fram tills nu.
– Nationalekonomerna har en teoretisk syn på fiskets värde. Det här blir det första projektet som undersöker det empiriskt, berättar Cecilia.
I samband med den nya studien har Cecilia påbörjat en omfattande kartläggning av det småskaliga kustfisket längs den svenska Östersjökusten, och det värde detta fiske skapar. Hela värdekedjan ska undersökas – från fångst till slutkonsumtion.
Vad innebär en ekosystembaserad fiskeriförvaltning?
Ekosystemansatsen innebär att man tar hänsyn till hela ekosystemet och hur olika delar påverkar varandra, i stället för att bara fokusera på enskilda fiskbestånd. Hänsyn tas till ekologiska, ekonomiska och sociala faktorer för att främja långsiktig hållbarhet och bevarande av marina resurser. Det inkluderar interaktioner mellan olika arter, deras livsmiljöer, ekosystemets struktur och funktion, samt människans roll och påverkan på ekosystemet.
– För att skapa en realistisk värdering behöver vi ta ett bredare grepp. Det är viktigt att höja blicken och titta på fiskets marina påverkan men även på alla ekonomiska led i värdekedjan, förklarar hon.
För vad som händer med fisken när den tagits i hamn har stor betydelse för fiskets slutvärde. Fisken från det småskaliga fisket blir i första hand mat till människor, jämfört med det industriella fisket där majoriteten av fångsten går till foderindustrin. Nästan alla kustfiskare bedriver dessutom någon form av värdeförädling, som att koka kräftor och sälja dem vid bryggan eller driva någon annan typ av restaurangverksamhet, vilket bidrar till att öka värdet på fisken.
– Jag kommer att värdera de ökade vinsterna som försäljning av lokalt förädlade produkter för humankonsumtion i Sverige kan ge och jämföra det med det ekonomiska värde detta fiske skapar idag, berättar Cecilia.
Potentiella bolagsvinster och arbetstillfällen som följer av ökad förädling ska också beräknas som ett ytterligare led i värdekedjan.
Ekonomin styr förvaltningen
En omvärdering av det småskaliga fisket kan möjliggöra politiska och nödvändiga förvaltningsmässiga förändringar. Som ett slutgiltigt steg kommer Cecilia därför att formulera förslag på konkreta åtgärder som kan skapa de nödvändiga förutsättningarna för att ett hållbart och konkurrenskraftigt kustnära fiske.
Cecilia påpekar att en av utmaningarna inom den nuvarande förvaltningen är att småskaliga fiskare saknar rådighet – de tilldelas en kvot för sin fångst men saknar röst i beslutsprocessen. En åtgärd som kommer utforskas i studien är införandet av en förvaltningsmodell för medförvaltarskap
Vad innebär medförvaltarskap?
Medförvaltarskap innebär att beslutsfattandet och ansvaret för att förvalta fiskbestånden delas mellan myndigheter och berörda intressenter som fiskare och lokalsamhällen. Grundtanken är att inkludera de som påverkas direkt av förvaltningen i beslutsprocessen, vilket kan leda till bättre förankrade och mer effektiva regleringar. En av fördelarna som lyfts fram med ett medförvaltarskap är att när fiskare är delaktiga i förvaltningen delar de också ansvaret för att bevara livskraftiga bestånd på lång sikt, vilket kan öka motivationen att fiska på ett hållbart sätt.
Foto: Madeleine Kullenbo
– Det faller sig naturligt att de som är närmast fisken och försörjer sig på den också bär ett ansvar för hur resursen mår och förvaltas, säger Cecilia.
– I ett system där även småskaliga fiskare involveras i beslutsprocessen om vem som ska få fiska och i vilken omfattning, är det troligt att förvaltningen kommer att ta hänsyn till fiskbeståndens långsiktiga fortlevnad, förklarar hon vidare.
De åtgärder som föreslås skulle kunna fungera som riktlinjer för en förvaltning där lokala fiskbestånd bevaras och småskaliga fiskeverksamheter som fiskar för humankonsumtion stärks. I förlängningen kan ett sådant fiske också stärka den svenska livsmedelsförsörjningen, den ekonomiska utvecklingen av kustsamhällen och bevarandet av ett viktigt kulturarv.
Mer om projektet
Projektet “Implementering av hållbara affärsmodeller inom kustnära fiske som är beroende av, och upprätthåller, de marina ekosystemtjänsterna i Östersjön” kommer genomföras av Cecilia Solér vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, och pågår till och med hösten 2025. Via BalticWaters program för mindre forskningsprojekt och förstudier har projektet beviljats anslag om 1 000 000 kronor som stöd för genomförandet av den vetenskapliga studien. De fem andra projekten som anslagits medel går att läsa mer om i artikeln Sex nya forskningsprojekt för en levande Östersjö.
