Det är svårt att sätta ord på året som har varit. Kanske är ordet ”omvälvande” passande? Samtidigt som den politiska oviljan att ta ett krafttag för att skydda fisken i Östersjön fortsätter, är vi övertygade om att ny kunskap kommer göra det svårt för makthavare att blunda. Arbetet i våra projekt och kunskapsbyggande program är därför viktigare än någonsin. Under 2024 kommer resultat från flera av våra projekt presenteras och byggstarten av BalticWaters fiskforskningslaboratorium blir startskottet för forskning som fördjupar förståelsen för några av Östersjöns viktigaste fiskarter. Vi kommer jobba hårt för att få till en förändring, så fler kan uppleva och upptäcka det unika och magiska innanhav vi lever vid.
Fiskeripolitiken som stjälper snarare än hjälper
Lite mer än ett halvår efter Peter Kullgren tillträtt som landsbygdsminister ställde vi oss frågan om han tänker agera för att rädda Östersjösillen, eller om han kommer gå i samma fallgropar som sina företrädare. Tyvärr verkar det senare stämma. Det akuta läget för bland annat sillen speglades inte i 2024 års kvoter som EU:s ansvariga ministrar kom överens om i oktober. Trots att beslutet strider mot den fleråriga förvaltningsplanen för Östersjön, som är ett viktigt verktyg för att uppnå kraven i den gemensamma fiskeripolitiken, så lät det lika dant som det brukar från Sveriges sida: förhandlingarna har varit framgångsrika och det småskaliga fisket värnas. Men det har snarare blivit tydligare än någonsin att det småskaliga kustfisket är svårt att bevara om det storskaliga industrifisket för foder får fortgå. Under 2022 stod de 20 största båtarna för nära 95 procent av den svenska fångsten i Östersjön och under samma år slutade nära var fjärde svensk fiskebåt att fiska jämfört med året innan – och det är de småskaliga fiskarna som drabbades.
Under våren valde vi att granska det storskaliga fisket i Östersjön och det framkom att 16 av de 20 största båtarna upptäckts i sammanlagt 60 överträdelser, där majoriteten av fallen gällde felrapportering av sill och skarpsill. Tiotusentals kilo av en art kunde redovisas fel under en enda avlämning i hamn. Samtidigt larmar fiskekontrollanter om att kontrollerna av de stora fiskefartygen inte fungerar utan känns som ”ett spel för gallerierna”. Felaktiga rapporteringar får långtgående konsekvenser då Internationella Havsforskningsrådet (ICES) drar felaktiga slutsatser om hur mycket fiske som bestånden tål. Det i sin tur resulterar i att politikerna använder opålitliga underlag för att besluta kvoter.
Sill (eller strömming som den kallas norr om kalmarsund)
I centrala Östersjön har sillbeståndet minskat med över 80 procent jämfört med 1970-talet. De senaste fyra åren har beståndet minskat med 40 procent, och befinner sig nu på en kritisk nivå. Forskare och kustfiskare rapporterar att det är svårare att fånga stora strömmingar för human konsumtion. Idag står industrifisket för mer än 90 procent av den svenska fångsten av sill – fångster som processas till fiskmjöl för laxodlingar, mink- och kycklingmat.
Under 2024 kommer vi fortsätta att ta fram underlag och åtgärdsförslag till beslutsfattare och arbeta för att fiskekvoter sänks och att det blir ordning och reda i det svenska fisket. För det ska vara smärtsamt att utarma Östersjön, inte lönsamt.
Vill du veta mer om fisket i Östersjön? Kika då in vår faktabank.
Möjliggöra ny forskning och utvidga vår egna
Under hösten har ett intensivt arbete pågått med designprocess, bygghandling och upphandling inför byggstart av BalticWaters fiskforskningslaboratorium – det första av sitt slag i Östersjöregionen. Laboratoriet ska möjliggöra storskalig forskning om Östersjöns vilda kallvattenfiskar – från småfisk till fullvuxen fisk. Gästforskare som vill forska på arter såsom torsk, sill och skarpsill kommer välkomnas. Samtidigt kommer laboratoriet husera stiftelsens demonstrationsprojekt ReCod – utsättning av småtorsk i Östersjön, som har vuxit ur forskningsstationen Ar på norra Gotland. Målet är att fortsatt undersöka om det går att sätta ut torsklarver i Östersjön, om de överlever och lyckas etablera sig på platser där torsk tidigare lekt. Är försöken framgångsrika är ett nästa steg att föda upp torskyngel för utsättning. Vi ser med spänning fram emot det första spadtaget på Studsvik Tech Park, där laboratoriet ska etableras.
Projekt för en levande Östersjö
ReCod – utsättning av småtorsk i Östersjön.
I maj började den årliga torskleken på forskningsstationen Ar på Gotland, där projektet ReCod genomförs.
– Det är nästan så man blir generad, kommenterade Johanna Fröjd, projektledare för ReCod.
När leken var i full gång 2022 producerades så pass många befruktade ägg att antalet inkubationsenheter – små bassänger där äggen förvaras till larverna kläcks fram – inte räckte till. Men 2023 var projektet redo med dubbelt så stort antal inkubationsenheter.
I början av juni var det dags för årets första utsättning. Larverna sätts ut när de är 4-6 dagar gamla, då har de ännu inte förbrukat sin gulesäck men lärt sig simma. Under året fokuserades utsättningarna till havsviken Tvären. Det är en innesluten, djup vik som påminner om en Östersjö i miniatyr med goda förutsättningar till att återfånga fiskarna, en viktig förutsättning för att kunna utvärdera projektet. Under sommarsäsongen sattes ca 1 miljon små larver ut i viken.
Precis som tidigare år var det också dags att släppa tillbaka ett antal torskar till Östersjön som levt på stationen i ca 2-3 år för att säkerställa genetisk variation hos larverna som kläcks fram inom projektet. Torsksläppet gav också plats för en ny generation torskar som flyttade in på senhösten och förhoppningsvis kommer leka till våren.
Doktoranderna Maddi Garate-Olaizola och Neele Schmidt har inte legat på latsidan. I slutet av året släppte de sin första vetenskapliga artikel inom projektet. Artikeln baseras på de experiment Neele och Maddi gjort under året för att ta reda på hur torsklarverna som kläcks fram på forskningsstationen ska anpassas till livet i Östersjön på bästa sätt.
– Under 2024 fortsätter vi vårt arbete med att utvärdera utsättningarna och planerar flera intressanta och viktiga experiment på bland annat torskarnas tillväxt och genetiska studier på torsklarverna, säger Johanna.
– Vi har väldigt bra förutsättningar för att få en riktigt lyckad leksäsong 2024. Vi har gott om välmående stamfisk av bra storlek och vi kan använda oss av den detaljerade data vi samlade in under förra året för att kunna maximera fortplantnings framgången, avslutar Johanna.
👉🏾 Läs mer om projektet ReCod här.
Levande vikar
2023 har varit ännu ett intensivt år för forskarna inom projektet Levande vikar. Tidigt under våren fortsatte provtagningarna i de fyra åtgärdsvikarna och deras kontrollvikar. Under året har projektgruppen arbetat vidare med att samla in data för att identifiera huvudorsaker till den miljöproblematik som vikarna har och hitta lämpliga åtgärder och förslag på planer framåt för respektive vik. Samtidigt har arbetet med att utvärdera olika åtgärder var och en för sig fortsatt. En gemensam nämnare för många grunda skyddade havsvikar är att de någon gång i tiden har muddrats, och forskarna har upptäckt att den muddring som har skett vid vissa av åtgärdsvikingarnas mynningar verkar påverka vikarna än idag – och det är inte till det bättre.
Vid muddring och erosion kan även fosfor, som legat bundet i bottnen innan muddring, frisättas till vattnet och driva på tillväxten av exempelvis växtplankton. Den ändrade vattenföringen till följd av muddring verkar dessutom kunna bidra till ökad erosion och grumling. För att undersöka detta närmare, och testa om fosforbindningen kan stärkas i sedimenten, har bland annat pilottester med aluminiumbehandling genomförts i några av projektvikarna. Resultaten ligger till grund för huruvida åtgärden ska testas i full skala.
Parallellt med projektet genomförs en studie för att undersöka hur boende vid projektvikarna upplever och använder sin vik. Studien pågår även under 2024 och kommer bidra med en viktig pusselbit för att lyckas med att förbättra vikarnas miljö. I studien har det framkommit att grunda vikar genererar känslor, något som Åsa Nilsson Austin, en av forskarna inom Levande vikar, satt ord på tillsammans med musik av kompositören Anna Berg under 2023 års Östersjöfestival.
Efter två års intensiva fältstudier som undersökt hur vasskörd påverkar ekosystemet och hur småbåtar påverkar uppgrumlingen är studierna klara. Nu återstår den vetenskapliga utvärderingen och under 2024 kommer vi få höra vad de kommit fram till, vilket är otroligt spännande. Under året kommer också arbetet att intensifieras med åtgärder i projektvikarna.
👉🏾 Läs mer om Levande vikar på vår hemsida.
Cirkulär NP – Bättre kretslopp för djurgödsel
Hur skapar vi ett mer cirkulärt jordbruk när hela regioner har specialiserat sig på djurproduktion – och därmed producerar ett överskott av näring i form av gödsel – medan andra regioner specialiserat sig på växtodling och har ett underskott av näring? Det undersöker forskarna inom projektet Cirkulär NP. Genom att testa och utvärdera separeringsmetoder från djurgödsel och rötrester från en biogasanläggning är målet att få fram produkter som lättare kan transporteras från områden med överskott av näring till områden med underskott.
– Rötrester och djurgödsel innehåller fosfor, kväve, kalium och organiskt material som jorden och grödorna behöver – en resurs helt enkelt! Om vi kan separera näringsämnena från djurgödsel och rötrester och göra dem växttillgängliga, och dessutom dosen anpassad till en specifik grödas behov, kan det skapa en möjlighet för en marknad med organiska gödselmedel, säger Athanasios Pantelopoulos, en av forskarna i projektet, i en artikel.
Genom att ta vara på näringen i gödsel minskar risken att den läcker till Östersjön och driver på övergödningen. Hoppet är också att de nya gödselprodukterna ska kunna ersätta mycket av den importerade mineralgödseln som används idag.
– Om vi har en egen produktion av växtnäring i landet så ökar vår resiliens, säger Erik Sindhöj, forskare i projektet Cirkulär NP och senior forskare på RISE, i en intervju i TV4.
Projektet är nu inne på sitt tredje år och under 2024 kommer utvärdering av behandlingsmetoder bli klara. De framtagna biogödselprodukterna som visat på bäst resultat i småskaliga försök kommer gå vidare och testas och utvärderas i fullskaliga fältförsök. Samtidigt kommer arbetet med att föra dialog med lantbrukare och producenter fortsätta, eftersom deras behov är en viktig pusselbit för att skapa en konkurrenskraftig miljövänlig och eftertraktad produkt.
👉🏾 Läs mer om projektet Cirkulär NP här.
Kunskapsbyggande program
Under året har stiftelsen utsett och delat ut medel till 5 stipendiater inom Stipendieprogram för forskare i början av karriären samt beviljat medel till 6 nya forskningsprojekt inom programmet för forskningsprojekt och förstudier. Stiftelsen har även för andra året i rad lanserat stipendietävlingen Elever för Östersjön – en skolresa med havet i fokus för att öka kunskapen om Östersjöns utmaningar och möjligheter hos elever i årskurs 7–9. Förra årets vinnare fick, förutom ett besök till Gröna Lund, en heldag på Baltic Sea Science Center på Skansen. Framför allt fick de förhoppningsvis mer kunskap och intresse för Östersjön. Känner du en vetgirig klass som vill dyka ned i Östersjöns fascinerade miljö? Tipsa då om att delta i stipendietävlingen som pågår fram till 1 februari.
Sist, men absolut inte minst, har vi haft äran att ha traineerna, Johanna Svensson, Louisa Juvall Molin och Ebba Rosendahl, hos oss under hösten och året ut. Under sin tid på stiftelsen har de arbetat fram policydokumentet ”Hjälp Östersjön att motverka klimatförändringarna”. Du kan läsa deras policydokument här.
Vill du veta mer om traineeprogrammet, kika då in här.
Sprida kunskap för att öka engagemanget
Förutom att arbeta vidare i våra projekt kommer vi även fortsatta arbetet för att öka intresset och kunskapen om Östersjöns möjligheter och utmaningar, både för beslutsfattare, journalister och intresserade allmänheten. Under 2023 utarbetade vi en vision om en frisk Östersjö baserat på nuvarande kunskapsläge och intervjuer med forskare inom olika ämnesområden. Målet med visionen är att presentera realistiska mål och konkreta åtgärder, baserade på dagens vetenskap, för att få en bättre miljö i Östersjön. Under 2024 kommer vi att arbeta vidare på del två av visionen med fokus på politiken.
Vi kommer också fortsätta slå hål på myter och granska påståenden om Östersjön i vår artikelserie Grumligt vatten, och i Djupdykning – ett koncept med lite längre läsning där vi fördjupar oss i ett ämne – kommer du kunna grotta ned dig i Östersjörelaterade ämnen.
