Inför det stundande EU-valet 9 juni har BalticWaters frågat de svenska riksdagspartiernas toppkandidater vilka Östersjöfrågor de vill driva under den kommande mandatperioden 2024–2029. Vid första anblick tycks partierna och deras kandidater inse allvaret och vill uppnå en mer hållbar förvaltning av Östersjön, men vid närmre analys framkommer märkbara skillnader i både tillvägagångsätt och strävan efter en verklig förändring.
En stor del av enkätfrågorna har BalticWaters vikt till fiskens situation i Östersjön, men övergödningen och klimatfrågan har också fått utrymme. Som väntat har flera av partierna ännu inte formulerat, eller rentutav förstått, behovet av brådskande åtgärder. Speciellt otydliga svar framkommer i fråga om klimatets påverkan på Östersjön. Men det finns ljusglimtar i partiernas enkätsvar. Att flera av partierna exempelvis vill driva på för att EU-kommissionen ska harmonisera havspolitiken kan vara ett steg i rätt riktning.
I den här Östersjöbriefen sammanfattar och kommenterar BalticWaters EU-kandidaternas enkätsvar. Kandidaternas fullständiga svar kan du ta del av här.
Fiske
1. Givet den mycket svaga utvecklingen för sill/strömmingen i Östersjön, och den redan kollapsade torsken – skulle ni vara villiga att, åtminstone temporärt, överväga ett totalt moratorium
på allt fiske efter dessa arter? (ja/nej)
Läs BalticWaters kommentar på kandidaternas svar om moratorium
Att en absolut majoritet av kandidaterna är villiga att verka för ett moratorium är mycket positivt. Sillen står inför en svår situation och är en nyckelart för hela Östersjöns ekosystem. Mycket talar också för att om sillfisket skulle stoppas, så skulle arten återhämta sig snabbt. Enligt många bedömare skulle det kunna ske redan inom ca 3–4 år.
Kristdemokraterna är, till skillnad från de andra partierna, motvilliga till att överväga ett moratorium och verkar således inte dela synen på hur allvarlig situationen är för sill och strömming i Östersjön. Exemplet med Östersjötorsken, ett kollapsat bestånd som ännu inte återhämtat sig, borde ha lärt våra politiker att det är nödvändigt att dra i bromsen innan bestånden kollapsar.
Se kandidaternas svar i sin helhet i vår sammanställning här.
2. Ska det, enligt dig och ditt parti, vara tillåtet med industriellt foderfiske i Östersjön? (ja/nej)
*Efter publicering kontaktade Centerpartiet BalticWaters och ändrade sitt svar.
Läs BalticWaters kommentar på kandidaternas svar om industriellt foderfiske i Östersjön
BalticWaters är oroade över att 2 av 8 partier ännu inte förespråkar ett förbud mot industriellt foderfiske i Östersjön. Foderfisket är en starkt bidragande faktor till att havet töms på fisk och att ekosystem hamnar i obalans. Totalt fångar de 20 största fartygen 95 procent av fisken i Östersjön. Majoriteten av fisken som fångas blir till foder. Enligt siffror från 2021 gick 90 procent av den landade sill- och strömmingsfångsten till foder för lax, kyckling och mink. Det är inte hållbart.
Kristdemokraterna utmärker sig som det enda parti som fortsatt vill se ett industriellt foderfiske i Östersjön. Ett fortsatt foderfiske medför dock stora risker för fiskbestånden. Ett tillfälligt stopp kan ge utrymme för bestånden att återhämta sig, men långsiktigt måste det storskaliga foderfisket stoppas permanent. Det medför för stora risker för Östersjöns ekosystem, i värsta fall oåterkalleliga.
Sverigedemokraterna svarade varken ja eller nej. Det är ett oklart ställningstagande som, så länge det tillåter industriellt foderfiske, också gynnar det – både på bekostnad av ekosystemet och det småskaliga kustfisket.
Se kandidaternas svar i sin helhet i vår sammanställning här.
3. Anser ni att det svenska fisket är en viktig del av Sveriges ekonomi? (ja/nej)
Läs BalticWaters kommentar på kandidaternas svar om fisket och Sveriges ekonomi
Det storskaliga industrifisket är en förlustaffär för svensk ekonomi. De enda vinnarna på dagens fiskeripolitik, som kostar skattebetalare över 600 miljoner per år, är ett fåtal storskaliga industrifiskare. Samtidigt håller det småskaliga kustfisket på att slås ut tillsammans med de kustsamhällen som en gång i tiden varit levande och bidragit till en livsstil med stort kulturellt och historiskt värde. Det allvarliga tillståndet för Östersjöns fiskbestånd och dagens förvaltning bidrar inte till den svenska samhällsekonomin. Att 6 av 8 partier ser dagens fiske som en viktig del av Sveriges ekonomi är därför obegripligt.
Om fisket styrs om mot humankonsumtion har det potential att bidra positivt till Sveriges ekonomi. Till exempel kan ett kilo strömming som förädlas till surströmming ha 36 gånger högre värde än samma mängd strömming som blir till foder. Det är alltså mer lönsamt för Sverige att fiska för humankonsumtion än för djurfoder till industrin – med förutsättningen att bestånden är livskraftiga.
Se kandidaternas svar i sin helhet i vår sammanställning här.
4. Vilken är den viktigaste fiskeripolitiska frågan som du och ditt parti kommer att driva under nästa mandatperiod i EU?
Socialdemokraterna: Bättre förvaltning och återhämtning av hotade fiskbestånd, särskilt i Östersjön och Bottenhavet.
Sverigedemokraterna: Säkerställa hållbara fiskekvoter i linje med vetenskapliga råd och värna den svenska fiskeindustrin.
Moderaterna: Bättre villkor för Östersjöns möjlighet att återhämta sig, bl.a. genom fiskekvoter enligt vetenskapliga råd, minskad spridning av föroreningar och minskad rovdjursförekomst.
Vänsterpartiet: Ta fram en havsgiv som tar ett helhetsgrepp om hållbart brukande och skydd av EU:s hav.
Centerpartiet: Östersjöpaket som inkluderar allt från minskade utsläpp till minskat och mer reglerat fiske.
Kristdemokraterna: Låga och försiktigt satta kvoter, men finns ingen enskild lösning för Östersjöfisken.
Miljöpartiet: Ta fram ny havslag för att uppnå god ekologisk status i EU:s hav, samt att fiskepolitiken styr mot livskraftiga ekosystem. Ta fram ny vetenskaplig rådgivning som tar hänsyn till bl.a. klimatkrisen.
Liberalerna: Skydda strömming- och sillbestånden i Östersjön, och fullfölja ambitionerna i EU:s gröna giv.
Läs BalticWaters kommentar på kandidaternas svar om den ansedda viktigaste fiskeripolitiska frågan
Det är anmärkningsvärt att få av partiernas svar utmanar den rådande förvaltningsmodellen för fisket vars mål är att fiska på MSY (Maximum Sustainable Yield), det vill säga högsta möjliga uttag utan att riskera fiskbeståndens reproduktionsförmåga.
Det är självklart viktigt att den vetenskapliga rådgivningen följs, men samtidigt är det också viktigt att förstå att vetenskapen omgärdas av stora osäkerheter – något som de senaste årens beståndsutveckling tydligt visat. Det innebär att det finns en risk för överfiske trots att kvoterna beslutas i enighet med råden. Den vetenskapliga rådgivningen måste därför utvecklas för att garantera ett hållbart fiske. Här kan Sverige be EU-kommissionen ändra uppdragsbeskrivningen till forskarna. Rådgivningen bör bland annat inkludera fler faktorer så som fiskbeståndens storleks- och åldersstruktur, samspelet mellan olika arter i ekosystemet och klimatförändringarnas effekter.
För att vända utvecklingen för Östersjöfisken krävs ett systemskifte. En röd tråd i flera av partiernas Östersjöpolitik är ambitionen att driva på för att EU ska ta ett större grepp om havspolitiken, till exempel genom att lägga fram en havslag eller ”havsgiv”. En havslag som harmoniserar alla de olika lagar och direktiv som idag reglerar nyttjandet av havet.
5. Det sägs att Sverige ofta har en högre ambition om lägre satta kvoter i förhandlingarna än vad våra grannländer har, vad tänker du och ditt parti göra för att stärka samarbetet med grannländerna i frågan om sänkta fiskekvoter?
Socialdemokraterna: Lansera ett Östersjöpaket på EU-nivå, för att skydda havet, det kustnära fisket och vår matkultur.
Sverigedemokraterna: Upprätthålla en konstruktiv roll i kvotförhandlingarna, föra löpande dialog med fisket samt öka det regionala samarbetet.
Moderaterna: Arbeta för att EU ska anta en ny flerårig förvaltningsplan för Östersjön.
Vänsterpartiet: Regelbundet lyfta frågor om ökad hållbarhet med våra systerpartier i Norden. Dessa frågor är även av stor betydelse för våra representanter i Nordiska rådet.
Centerpartiet: Påverka regeringen till att ha en ambitiös position och tidigare i processen tala med andra medlemsstater, samt bygga allianser med deras parlamentariker.
Kristdemokraterna: Fortsätta lyfta våra erfarenheter och den praktiska verklighet vi har i de svenska fiskevattnen.
Miljöpartiet: Proaktiv dialog och tydliga principer att förhålla sig till – helst en enighet inom EU om en övergripande havslag, implementering av ekosystemansatsen och försiktighetsprincipen.
Liberalerna: Djupare nordiskt samarbete, där Sveriges utgångspunkt alltid måste vara värnandet av den biologiska mångfalden. Fortsatt nära samarbete med systerpartier.
Läs BalticWaters kommentar på kandidaternas svar om samarbete med våra grannländer
Genom att samarbeta med andra länder runt Östersjön har Sverige större möjlighet att påverka fiskekvoterna som årligen förhandlas i EU:s ministerråd. Det är viktigt att tidigt föra dialog med andra länder och påverka ansvariga politiker att förstå situationen i Östersjön och dess konsekvenser – och det innan ministerrådet beslutar om kommande års fiskemöjligheter.
Länderna runt Östersjön har idag inte samma syn på fisket och problemen som omgärdar det. Försök att nå samsyn på fisket och hur situationen i Östersjön bör lösas kan bli en hävstång för kvotsättningen i framtiden. Det är särskilt viktigt att Finland och Sverige, som har längst kust mot Östersjön, närmar sig varandra i dessa frågor.
BalticWaters är positiva till att flera av partierna säger sig vilja arbeta för stärkt samarbete med våra grannländer. Det kan exempelvis göras genom befintliga forum för nordiskt samarbete eller genom samverkan med andra politiska partier. Nyligen beslutade Nordiska rådet att driva på för att Nordiska ministerrådet att ta fram en plan för ett friskt Östersjön, sådana initiativ kan göra skillnad.
6. Livsmedelsstrategiska överväganden, som b.la. beredskap, förs ofta fram som viktiga argument för att fortsätta fiska, men de viktigaste matfiskarna kan snart vara slut. Vilket vägval tror ni måste göras för att vi ska kunna möta både livsmedelsstrategiska mål, såväl som biologiska?
Socialdemokraterna: För att klara livsmedelsförsörjningen måste vi ha hållbara fiskekvoter som gör att bestånden kan återhämta sig och vara livskraftiga över tid. Vi måste göra bättre vägval i förhandlingarna i EU.
Sverigedemokraterna: Säkerställa hållbara kvoter i linje med vetenskapen och arbeta för att minska skarvpopulationen och övergödningen.
Moderaterna: Vi vill se över reglerna som styr vem som får fiska var och hur mycket fisk som får fiskas. Därtill vill vi satsa på forskning och innovation kring marina frågor.
Vänsterpartiet: Vi behöver gå mot ökat småskaligt, kustnära och hållbart fiske för stärkt humankonsumtion.
Centerpartiet: Fisk kan bli viktigt livsmedel för Sverige i händelse av kris/krig. Viktigt att vi vårdar våra bestånd och inte överfiskar. Vi ser potential i svenskt yrkesfiske och vattenbruk.
Kristdemokraterna: Den blå värdekedjan behöver stärkas. Försiktighetsprincipen ska råda och ha grund i vetenskapliga råd när kvoter beslutas, att värna det kustnära och småskaliga fisket och att mer av den svenska fisken ska gå till humankonsumtion
Miljöpartiet: Vi vill bara se fiske för humankonsumtion. Foderindustri är en misshushållning av resurser.
Liberalerna: Viktigt att Sverige är en stark röst för ett långsiktigt och hållbart fiske. Vi kan anpassa nationella regelverk så att de stödjer ett långsiktigt hållbart småskaligt och kustnära yrkesfiske.
Läs BalticWaters kommentar på kandidaternas svar om livsmedelsstrategiska överväganden
Flera av partierna ser hållbara fiskekvoter i linje med vetenskapen som en del av lösningen för att kunna möta både livsmedelsstrategiska och biologiska mål. Men även om ministerrådet skulle ta beslut i linje med forskarnas råd så kan livskraftiga bestånd inte garanteras då det bland annat finns stora osäkerheter i beräkningarna (se BalticWaters kommentar på fråga 4). Att minska fiskeridödligheten, det vill säga minska fisketrycket, borde vara av första prioritet för att återfå livskraftiga fiskbestånd, en friskare miljö och på sikt en mer hållbar livsmedelsberedskap. Det kan lösas genom att bland annat införa ett moratorium (fråga 1) och ett förbud mot det industriella foderfisket (fråga 2), som några partier är positiva till.
Nuvarande förvaltning driver utvecklingen åt fel håll, både ur ett beredskaps- som miljöperspektiv. Sveriges beredskapsförmåga stärks inte av att fortsätta som vi gör i dag, snarare tvärtom. Ett exempel är den svaga utvecklingen för sill/strömming, som kan bli en strategisk livsmedelsreserv i kristid, förutsatt att beståndet är livskraftigt. I fredstid bör Sverige därför verka för att minska fisketrycket betydligt så att bestånden snarast når hållbara nivåer. Endast då kan sillens/strömmingens bidrag till svensk livsmedelsberedskap garanteras.
Övergödning
7. Finns någon särskild åtgärd som partiet vill satsa på för att minska effekten av övergödningen i Östersjön?
Socialdemokraterna: Minska användning av övergödande ämnen från jordbruk, trafik och avlopp.
Sverigedemokraterna: Finansiera pilotprojekt med åtgärden strukturkalkning.
Moderaterna: Sanktioner mot stater och företag som övergöder Östersjön, och satsa på internationellt samarbete.
Vänsterpartiet: Förändra EU:s jordbruksstöd så att lantbruk som bidrar till miljö- och klimatnytta i högre grad får ersättning. Ökade insatser inom EU och nationellt för våtmarksrestaurering.
Centerpartiet: Få bukt med utsläppen från avlopp runt Östersjön och verka för fler restriktioner/förbud mot rysk import.
Kristdemokraterna: Driva på för att EU-kommissionen lägger fram en havsgiv som tar ett helhetsgrepp om hållbart brukande och skydd av EU:s hav.
Miljöpartiet: Reformera den gemensamma jordbrukspolitiken. Optimera användningen av växtnäring. Minska utsläpp från avlopp och restaurera vattendrag och våtmarker.
Liberalerna: Samarbete på nationell, nordisk och europeisk nivå. Åtgärder i jordbruket, t.ex. minska användning av handelsgödsel, och anläggning av våtmarker nedströms. Miljöövervakningen central.
Läs BalticWaters kommentar på kandidaternas svar om övergödningen i Östersjön
För att komma åt övergödningen i Östersjön är åtgärder i jordbruket viktiga, liksom åtgärder för att stoppa tillförseln av näringsämnen från avlopp i känsliga områden längs kusten. Resultatbaserade miljöstöd skulle kunna förbättra förutsättningarna för att effektivt minska övergödningen. Det här kan exempelvis ske genom EU:s gemensamma jordbrukspolitik.
Det är också betydelsefullt att satsa på internationellt samarbete för minskad övergödning. HELCOM, en regional samarbetsplattform för Östersjöns miljö, är ett viktigt forum där svenskt engagemang bör prioriteras. Koordinerade åtgärder mot övergödningen gör skillnad när de väl implementeras.
På sikt kan ett lägre fisketryck minska problemen med övergödning, en åtgärd som inte nämns av något av partierna. Överfisket skapar obalans i ekosystemet vilket spär på övergödningens effekter.
Klimat
8. Östersjön står inför flera utmaningar, en av dem är klimatförändringarna. Vilken är den fråga/aktion som partiet avser driva under kommande mandatperiod för att påverka arbetet med att hejda klimatförändringarnas påverkan på Östersjön?
Socialdemokraterna: Driva på för att EU ska stifta nya klimatmål till 2040 i linje med Sveriges klimatmål, så att EU minskar utsläppen med 95% till 2040.
Sverigedemokraterna: Utveckling, innovation och en bevarad konkurrenskraft är viktigt. Det ska finnas tillgång på billig och fossilfri el, inklusive kärnkraft, som gynnar både tillväxt och klimatet.
Moderaterna: Växla upp arbetet med att rena Östersjön, bl.a. genom kraftsamling mot bottendöden och en återhämtningsplan för hotade fiskbestånd.
Vänsterpartiet: Anta målsättning om nollutsläpp senast 2040 inom EU. EU bör anta rättsligt bindande målår då kol, fossilgas och olja ska vara utfasat.
Centerpartiet: Utsläppen måste minska och klimatförändringarna bromsas. Vi måste också anpassa oss till klimatförändringarna. EU-medel kan användas för att motverka dess konsekvenser.
Kristdemokraterna: Vidta åtgärder för att vatten som rinner ut i Östersjön är så opåverkat som möjligt av näring/ föroreningar i samband med höga flöden. Fortsätta EU:s klimatarbete med ambitiösa mål. En bottenplatta är storskalig fossilfri elektrifiering.
Miljöpartiet: Skapa förutsättningar för friska och starka ekosystem. Stopp för det industriella trålfisket skulle ha störst effekt att snabbt bidra till att vända utvecklingen. Skapa förståelse för klimatförändringarnas effekter på haven, och att det kräver flera åtgärder och stora budgetsatsningar.
Liberalerna: EU måste besluta om att minska koldioxidutsläppen med 95% till 2040 och snabbt fasa ut fossila bränslen. Vi vill utöka utsläppshandelssystemet till att inkludera fler sektorer. Det behöver bli dyrare att släppa ut koldioxid genom förbränning av fossila bränslen. Klimatskadliga subventioner måste bort.
Läs BalticWaters kommentar på kandidaternas svar om klimatförändringarna och Östersjön
Få av partierna lyfter klimatförändringarnas påverkan på Östersjön i sina svar. Partierna fokuserar på generella klimatåtgärder så som ”mer ambitiösa klimatmål” och ”utökad utsläppshandel inom EU”, snarare än riktade insatser som gör Östersjön bättre rustad för kommande klimatpåverkan.
Vissa av partierna lyfter dock att de ämnar arbeta för att hejda klimatförändringarnas påverkan på Östersjön genom flera olika typer av åtgärder, så som rening av Östersjön och stopp för trålfisket. Det är lovvärda initiativ, men långt ifrån tillräckliga. Det är trots allt så att åtgärder som bidrar till friska ekosystem i Östersjön också främjar Östersjöns förmåga att stå emot påfrestningar som klimatförändringarna för med sig. Ett hav med livskraftiga fiskbestånd och syresatta och levande bottnar har större möjlighet att ta upp växthusgaser och därigenom motverka klimatförändringarnas effekter.
Med konsekventa mätningar av hur havet påverkas av klimatet kan vi sätta in anpassade åtgärder och följa upp deras effekt över tid. Därför är det också viktigt att driva på för att miljöövervakningen får tillräcklig finansiering.
Vill du veta mer om riksdagspartiernas Östersjöpolitik inför EU-valet? BalticWaters har, förutom att ha skickat ut enkät till partiernas EU-toppkandidater, även frågat respektive parti vilka Östersjörelaterade frågor de som parti vill driva under kommande mandatperiod för att få en övergripande uppfattning och hjälpa väljare inför valet. Partiernas fullständiga svar kan du ta del av här.
EU och Östersjön
Varför ska jag rösta i EU-valet?
Valet till Europaparlamentet äger rum vart femte år. En stor andel av den svenska lagstiftningen beslutas i EU, däribland miljö- och fiskefrågor. Europaparlamentet spelar således en viktig roll och kan bidra till förbättringar, men kan även förhindra utvecklingen. Din röst blir därför viktig i formandet av det politiska landskapet. Användandet av din röst är dessutom ett sätt att stå upp för demokratin.
EU-parlamentets roll i Östersjöfrågor
EU-parlamentet har, genom sin lagstiftande, budgetbeslutande och granskande roll, ett stort inflytande över Östersjöpolitiken. Utskotten som främst arbetar med frågor som rör Östersjön är miljöutskottet (ENVI), fiskeutskottet (PECH) och jordbruksutskottet (AGRI). Parlamentarikernas ställningstaganden och omröstningar påverkar vilken lagstiftning som antas på EU-nivå, vilket får direkta konsekvenser för Östersjöns miljö.
Så kan du påverka besluten i EU-parlamentet
1. Rösta i EU-valet – genom att rösta på den kandidat som delar dina åsikter kan du indirekt påverka parlamentets ställningstaganden i olika frågor som rör Östersjön och miljön.
2. Kontakta en EU-parlamentariker – genom att kontakta de valda parlamentarikerna, antingen de nationella representanterna eller de som sitter i relevanta utskott, kan du framföra dina åsikter och synpunkter för att försöka påverka ledamöternas ställningstaganden.
3. Engagera dig – genom att engagera sig i intresseorganisationer, miljöorganisationer eller andra grupper som delar din åsikt kan du indirekt påverka parlamentets arbete. Organisationer kan driva opinion och lämna synpunkter på lagförslag.
4. Följa parlamentets arbete – genom att följa den offentliga debatten, hålla koll på EU-kommissionens arbetsprogram och ta del av utskottens arbete i EU-parlamentet, kan du få reda på vad som är aktuellt.
