Östersjöbrief 83: 2025 i backspegeln

I årets sista Östersjöbrief ser vi tillbaka på det fiskeripolitiska året som gått och sammanfattar några av de stora händelserna. 2025 blev året då Sveriges regering röstade emot ministerrådets beslut om fiskekvoter och frågan om fiskens roll i svensk livsmedelsberedskap tog större plats i debatten.

Förväntningarna på svensk fiskeripolitik höjdes under 2025. När regeringen presenterade sin nya livsmedelsstrategi i början av året fanns, om än i begränsad omfattning, ett erkännande av Östersjöfiskens potential för svensk livsmedelsberedskap. I takt med att beredskapsfrågan vuxit i betydelse framstår det motsägelsefullt att Sverige låter en betydande del av vår egen fisk gå till foder och olja i Danmark, i stället för till mat till svenska konsumenter. Det betyder också att de värden som skapas av svensk fisk hamnar utomlands.

På ett generellt plan har den politiska diskussionen präglats av behovet av att återuppbygga Östersjöns fiskpopulationer och övergå till fiske för humankonsumtion som utgår från och landar fångsten i Östersjöhamnar. Men för att komma dit måste flera åtgärder genomföras – fisken måste återhämta sig och nödvändig infrastruktur längs ostkusten måste byggas ut.

Under året har trålgränsen flyttats ut på prov i delar av centrala Östersjön, ett försök att bidra till återhämtning av svaga fiskbestånd, men en fullskalig utflyttning som aviserats i Havsmiljöpropositionen återstår.

illustration som visar att 90 procent av sill- och skarpsillsfångster i Östersjön går till foderproduktion. Resten går till humanföda.
Omkring 90 procent av svenska sill- och skarpsillsfångster i Östersjön går till produktion av fiskmjöl och olja, enligt siffror från Havs- och vattenmyndigheten 2025.01.23. Med regeringens nya linje om att återuppbygga fiskpopulationerna framstår det som motsägelsefullt. Illustration: Sofie Handberg

Ny modig linje förpliktigar

I oktober valde den svenska regeringen att inte ställa sig bakom ministerrådets kvotbeslut för 2026. En ny och modig linje. Dessutom ställde sig Sverige bakom ett gemensamt uttalande att införa vetenskapliga råd för återuppbyggnad av fiskpopulationerna och gjorde även ett eget uttalande om behovet av en ekosystembaserad fiskeriförvaltning.  

Regeringens uttalanden och ambitioner förpliktigar. 2026 är det dags att skrida till verket och visa att man menar allvar genom att backa upp uttalanden med konkret policy och handlingskraft. Sverige har exempelvis egen rådighet att införa bevarandeåtgärder innanför 12 sjömil från kusten, och där kan mer göras. Regeringen behöver även engagera sig i utformningen av de nya vetenskapliga råden för återuppbyggnad och stå starkt i förhandlingarna med andra länder.

BalticWaters åtgärdsförslag

BalticWaters har under året fortsatt argumentera för att svensk fiskeriförvaltning behöver moderniseras för att svara upp mot de behov Östersjön och Sverige har idag. Det är dags att bygga upp fiskpopulationerna och sätta stopp för det storskaliga industrifisket. Några av de förslag vi drivit är:


• Inför en ”beredskapskvot” i Östersjön. Det vill säga att en viss del av fiskekvoten inte tillåts fiskas. Beredskapskvoten reserveras som en del av Sveriges livsmedelsberedskap.

• Modernisera den svenska kvotfördelningen. Regeringen har möjlighet att redan inför 2026 lägga om kvotfördelningen så att den gynnar Sverige och Östersjön.

• Verka för tidsbegränsade fiskeförbud som är rätt placerade. I en nyligen publicerad rapport som beställdes av EU-parlamentet konstateras att situationen för Östersjöfisken är akut och att kraftfulla åtgärder måste till. BalticWaters tror att rätt placerade och utformade fiskeförbud är ett steg i rätt riktning.

• Låt nationellt värdeskapande gå före enskilda industriintressen. Dagens industriella foderfiske flyttar värdet av svenskfångad fisk utomlands samtidigt som den svenska statskassan förlorar 137 miljoner kronor varje år, enligt en rapport av nationalekonom Stefan Fölster. Samtidigt är fördelningssystemet för de svenska fiskekvoterna kontraproduktivt eftersom det ensidigt gynnar det storskaliga foderfisket, utan hänsyn till att andra viktiga värden kan uppnås.

Förväntningarna har höjts, men avståndet mellan ambition och faktisk styrning är fortfarande stort. Under 2026 blir det avgörande att gå från analyser och uttalanden, till konkreta beslut och handlingskraft. Möjligheterna finns. Behoven är väl kända. Men det är den politiska viljan som kommer att avgöra hur mycket som faktiskt förändras.

Nästa år kliver vi in ett valår. Då har alla möjlighet att bidra till en frisk Östersjö med livskraftiga fiskbestånd som skapar värden för Sverige.

Briefen i korthet

2025 blev ett år av höjda förväntningar på svensk fiskeripolitik. Regeringen erkände i Livsmedelsstrategin 2.0 att Östersjöfisk har en roll i svensk beredskap, och tog senare en principiellt viktig strid genom att rösta nej till ministerrådets kvotbeslut 2026. Samtidigt kvarstår den centrala utmaningen: att gå från uttalanden till konkret politik.

BalticWaters fortsätter att driva åtgärder som kan stärka både fiskbestånden och svensk livsmedelsberedskap: en moderniserad kvotfördelning, införandet av en beredskapskvot, rätt utformade fiskeförbud, och ett fiske som gynnar samhällsekonomin.

Nästa år går Sverige till val, en möjlighet för oss alla att bidra till en frisk Östersjö.

Tidigare Östersjöbriefer från 2025: