2025 har varit ännu ett händelserikt år för BalticWaters, men vi blickar redan framåt. I Studsvik står stiftelsens nya laboratorium färdigt, och nu är det inte långt kvar tills de första forskningsprojekten rullar i gång. Samtidigt fortsätter arbetet med att ta fram och sprida kunskap om Östersjön, med målet att den bästa tillgängliga kunskapen omsätts i handling – för en levande Östersjö.
Nya forskningsmöjligheter på BalticWaters Fish Laboratory
Det har varit ett intensivt år på BalticWaters Fish Laboratory. Byggnaden är färdigställd och innanför dörrarna har bassänger, rör och vattenreningssystem installerats. Flera nya kollegor har anslutit och större delen av laboratoriet har testkörts för att säkerställa att allt fungerar som det ska innan de första forskningsprojekten flyttar in i lokalerna.
Redan i början av 2026 väntas fisk flytta in i laboratoriet, vilket blir ett nytt startskott för stiftelsens projekt ReCod – utsättning av småtorsk i Östersjön. Även Leif Andersson, genetiker vid Uppsala universitet, och hans forskargrupp kommer att genomföra försök på laboratoriet inom projektet CLUPEA – kartläggning av Östersjösillens gener. Med projektens start tar laboratoriet snart den roll det är byggt för: att fungera som ett nav för forskare och företag som vill bedriva forskning på Östersjöns fisk och miljö.
Projektet ReCod förbereder uppstart i Studsvik
Under året har det pågått ett intensivt förberedelsearbete inom stiftelsens projekt ReCod – utsättning av småtorsk i Östersjön. Projektet hoppas kunna ta in föräldrafisk i början av 2026 och liksom i tidigare steg av ReCod är den första utmaningen att få torsken att leka naturligt och producera livskraftiga gulesäckslarver. Därefter ska larverna födas upp till över två centimeter stora torskyngel innan de sätts ut i Tvären, en ny spännande utmaning för projektet!
Under hösten genomfördes även provfisken i Tvären, där projektet tidigare satt ut torsklarver. Totalt fångades 192 ettåriga torskar, vilket är anmärkningsvärt då förekomst av torsk i området inte har rapporterats under flera decennier. Prover har nu skickats i väg för genetisk analys för att avgöra om torskarna härstammar från ReCod. Oavsett torskens ursprung visar provfisket att miljön kring Tvären kan nära torsk, vilket är en förutsättning för att framtida utsättningar ska lyckas.
Grunden för ett mer cirkulärt jordbruk har lagts
En stor händelse under 2025 är att stiftelsens projekt Cirkulär NP har avslutats. Projektet har visat att återcirkulering av näringsämnen från stallgödsel är tekniskt möjlig, att omfördelning kan ske i praktiken och att det finns en efterfrågan på cirkulär gödsel bland lantbrukare. Och frågan är viktigare än någonsin – ökad cirkularitet inom jordbruket minskar riskerna för näringsläckage till havet samtidigt som behovet av gruvdrift för fosforutvinning minskar och Sveriges självförsörjning stärks.
En omställning är inte enbart en fråga för enskilda aktörer i lantbrukets värdekedja. För att cirkulära lösningar ska få genomslag krävs styrmedel och beslut på samhällsnivå. Under 2026 kommer stiftelsen därmed att komplettera sitt opinionsbildande arbete med frågan om ökad cirkularitet inom jordbruket. Vi kommer skriva artiklar, rapporter och möta nyckelpersoner för att öka kunskapen och tillämpningen av nya och bättre tekniker!
Vill du veta mer om resultaten? Mer information publiceras på hemsidan inom kort!
Nya framsteg i projektet Levande vikar
Under 2025 har stiftelsens projekt Levande vikar tagit viktiga steg mot bättre kustmiljö. I projektets åtgärdsvikar har forskarna lagt mycket tid på att följa upp effekterna av tidigare åtgärdsförsök, samtidigt som nya försök förbereds inför 2026. Parallellt har projektets fallstudier gått in i en ny fas. Efter omfattande datainsamling kan forskarna nu helhjärtat fokusera på analys, vilket tar oss ett steg närmare att förstå hur användandet av kusten och naturliga processer samverkar och påverkar vikarnas miljöstatus.
Under året har även projektets forskare Sofia Wikström och Linda Kumblad arbetat med ett utredningsuppdrag för Havs- och vattenmyndigheten. Uppdraget handlar om att bedöma behovet av ett nationellt kompetenscentrum för åtgärder i kustvatten och hav. Tre förslag om möjlig utformning och placering presenterades för myndigheten i december och nu inleds en spännande väntan för att se om något av förslagen tas vidare och ett kompetenscentrum inrättas.
Läs mer om de senaste nyheterna i projektet här.
Opinionsarbete för livskraftiga fiskbestånd
Det har varit ett speciellt år i fiskeripolitiken. Den största förändringen är regeringens ställningstagande för fiskekvoterna 2026: Sverige röstade nej till kvoterna och skrev under två uttalanden för en skärpt fiskeriförvaltning. Trålgränsen flyttades ut på prov i delar av Östersjön och landsbygdsminister Kullgren har meddelat att det nuvarande systemet för fördelning av svenska fiskekvoter ska ses över. Dessutom har ny svensk fiskerilagstiftning föreslagits för att samla regelverket och genomföra nya EU-regler för kontroll av fiskets fångster.
På EU-nivå har utvärderingen av den gemensamma fiskeripolitiken (GFP) fortsatt. Samtidigt har EU-parlamentet påbörjat en granskning av Östersjöns fleråriga förvaltningsplan – en förordning som kompletterar GFP. EU:s havspakt har sjösatts och framöver väntas tillhörande lagstiftning presenteras. Diskussionen om Östersjöfisken har centrerat kring behovet att ändra den vetenskapliga rådgivningen som ligger till grund för fiskekvoterna.
Trots framsteg är situationen fortsatt illavarslande. 2026 måste bli året då nödvändiga förändringar sker – fiskekvoterna beslutas utifrån behovet av återuppbyggnad, kvotfördelningen läggs om, och ambitiösa bevarandeåtgärder sätts in i svenska havsområden.
Läs mer om fiskeripolitiken under 2025 i våra publicerade Östersjöbriefer.
Forskning för ett levande hav
Med målet att bygga kunskap som kan bidra till en levande Östersjö har BalticWaters under flera år delat ut forskningsmedel och stipendier till forskare. Båda programmen är nu pausade – dels i väntan på resultat, dels med målet att hitta extern finansiering för att kunna rulla i gång programmen igen.
Mellan 2022–2025 delade stiftelsen ut närmare 16 miljoner kronor, och nu börjar vi se skörden av våra satsningar. Slutrapporterna från första årets stipendiater visar att viktig kunskap om Östersjöns ekosystem har kommit till nytta i förvaltningen av kust och hav. Dessutom har flera stipendiater kunnat växla upp projekten till större forskningsstudier som har fått statliga medel. Sammantaget visar det att programmet har uppnått sitt syfte: att stödja framväxten av kunskap för en friskare Östersjö och få nya forskare förbi flaskhalsen i starten av karriären.
Kunskapsbyggande program för en levande Östersjö
Stiftelsen har också haft den stora glädjen att ta emot två nya traineer under hösten: Ebba Hadenius och Jens Pettersson. Med utgångspunkt i sina ämneskunskaper inom statsvetenskap och geografi har de valt att skriva ett policydokument som uppmärksammar de viktiga mervärdena från ett småskaligt kustnära fiske – håll utkik efter publicering i januari! Vill du veta mer om traineeprogrammet, kika då in här.
Under 2025 har vi också genomfört ytterligare en omgång av Elever för Östersjön – en stipendietävling för elever i årskurs 7–9. De två vinnande klasserna fick resa till Stockholm för att besöka Skansens Baltic Sea Science Center. Där fick eleverna utforska livet under ytan och djupdyka i Östersjöns utmaningar och möjligheter, läs om det här. Är du nyfiken på elevernas egna reflektioner från dagen? Läs om hur deras syn på Östersjöns utmaningar förändrats efter besöket.
Vi för havets talan
En levande Östersjö börjar med kunskap om vad som händer under ytan – men havet kan inte föra sin egen talan. Som en stark röst för havet arbetar vi därför kontinuerligt med att sprida fakta och bygga engagemang hos allmänhet, journalister och beslutsfattare, bland annat genom att författa olika rapporter och artiklar.
Under 2025 har vi bland annat granskat användningen av skrubbrar – avgasreningssystem för fartyg som spolar ut miljöfarligt tvättvatten direkt i havet. Utöver det har vi också producerat ett flertal Djupdykningar inom olika Östersjörelaterade ämnen, så som vatteninflödena till Östersjön och främmande invasiva arter. Dessutom har vi fortsatt att reda ut komplexa begrepp och påståenden i vår artikelserie Grumligt vatten.
Utforska mer bland BalticWaters publikationer här.
Vill du få de senaste nyheterna om vårt arbete direkt i din mejlkorg? Prenumerera på vårt Östersjöbrev, det skickas ut en gång i månaden.
Är du intresserad av att stödja vårt arbete eller något av våra projekt? Läs mer om hur du kan bidra här.
Representerar du ett företag eller en organisation och vill utforska andra möjligheter till samarbete? Läs om hur ni kan bli Havsvän eller Havspartner till stiftelsen här.
