Med ett nytt år framför oss är det dags att blicka tillbaka på stiftelsens arbete under 2024. Våra demonstrationsprojekt har tagit flera viktiga steg framåt, samtidigt som bygget av fiskforskningslaboratoriet äntligen har tagit fart – en satsning som redan under 2025 kommer möjliggöra ny forskning om några av Östersjöns mest betydelsefulla fiskarter. När det gäller fiskeripolitiken har året präglats av både hopp och besvikelse, men vårt arbete för en levande Östersjö fortsätter oförtrutet.
ReCod går in i en ny spännande fas
Nu är det fyra år sedan projektet ReCod – utsättning av småtorsk i Östersjön startade på forskningsstationen Ar på Gotland. Under dessa år har metoder utvecklats för att hålla torsk, kläcka torsklarver och sätta ut dem på utvalda platser i Östersjön. Det här året har runt 250 000 torsklarver kläckts på stationen och satts ut i Tvären och Gävlebukten där de förhoppningsvis kan stärka torskbeståndet.
I slutet av augusti släpptes de sista torskarna på Ar ut och projektet pausar nu i väntan på att bygget av BalticWaters nya forskningslaboratorium ska bli klart. I samband med det går projektet in i en ny spännande fas och vi är mycket glada över att ha rekryterat Ellen Schagerström som projektledare för fortsättningen av projektet. Under hennes ledning blir nästa utmaning att föda upp torsklarver till små fiskar för utsättning. Målet är att hitta den ålder och storlek på fisk som lämpar sig bäst för utsättning.
Visste du att det också genomförs forskning inom ramen för ReCod? Läs mer om projekten här.
Varför återhämtar sig inte Östersjötorsken? Det har vi undersökt i ett uppmatningsexperiment, läs en sammanställning av experimentet här.
Illustration: Sofie Handberg
Torsk tillbaka i Östersjön. Foto: Madeleine Kullenbo
Utsättning av torsklarver i Gävlebukten. Video: Niklas Niemi
Resan mot ett unikt laboratorium
Under året har bygget av BalticWaters fiskforskningslaboratorium tagit flera viktiga steg framåt. Det har gått två år sedan de första idéskisserna presenterades och i augusti togs äntligen de första spadtagen på tomten i Studsvik, utanför Nyköping. Mycket har redan hänt sedan dess! Grunden till en ny laboratoriebyggnad har lagts, stommar har rests och nu vilar taket äntligen på sin plats över de nyuppförda väggarna. Bygget kommer att fortsätta under 2025 och laboratoriet väntas stå klart i slutet av året.
Utöver att husera stiftelsens storskaliga projekt ReCod – utsättning av småtorsk i Östersjön står det även klart vilket det första externa forskningsprojektet blir i det nya laboratoriet. Redan till hösten kommer Leif Andersson, genetiker vid Uppsala universitet, och hans forskargrupp starta sitt projekt i laboratoriet med målet att undersöka vilka gener som ligger bakom sillens otroliga förmåga att anpassa sig till olika miljöer.
Illustration: Louisa Juvall Molin
Fullskaliga åtgärdsförsök inom Levande vikar
2024 har varit ett minst sagt händelserikt år för projektet Levande vikar! Forskarna har genomfört fullskaliga åtgärdsförsök i två av projektvikarna. I Högklykeviken på Gräsö har forskarna använt sig av aluminiumbehandling för att binda fosfor i sedimenten och därigenom motverka övergödning. Parallellt har ett erosionsskydd byggts för att minska tillförseln av näringsämnen och partiklar till viken. I Långbroviken på Värmdö installerades en artificiell mynningströskel under några månader för att undersöka om minskad erosion kan förbättra vattenkvaliteten.
Under 2025 kommer forskarna fortsätta utvärdera de genomförda åtgärderna och samla in ytterligare data för att fördjupa förståelsen av de processer som ligger bakom vikarnas miljötillstånd – och hur det kan förbättras.
Läs mer om de senaste framstegen i projektet här.
Till vänster: Den så kallade läggaren som används för aluminiumbehandlingen i Högklykeviken. Till höger: Håkan, med sällskap av Gorm, bygger erosionsskyddet. Foto: Linda Kumblad, BalticWaters/Stockholms universitet.
Jakten på framtidens biogödsel fortsätter – runtom hela Östersjön
Stiftelsens projekt Cirkulär NP – Bättre kretslopp för djurgödsel är nu inne på sitt sista år och avslutas i mars 2025. Under året har forskarna bland annat arbetat vidare med att testa de återvunna gödselprodukter som utvecklats inom projektet. Att ta fram produkterna har varit ett omfattande arbete i många steg och när de sista försöken har avslutats är det dags att sy ihop projektets alla delar till en avslutande rapport.
Men även om projektet snart avslutas kommer jakten på framtidens biogödsel att fortgå – och det i större skala. I projektet CiNURGi kommer projektgruppen att bygga vidare på de resultat och produkter som utvecklats inom Cirkulär NP. Projektet har beviljats cirka 70 miljoner kronor i finansiering från EU-programmet Interreg och samlar 24 partners och 13 associerade organisationer från åtta länder runt Östersjön. Spännande tycker vi!
Läs mer i den senaste projektnyheten här.
Till vänster: Biogasanläggningen More Biogas utanför Kalmar där Cirkulär NP har implementerat en rad fallstudier. Till höger: Erik Sindhöj, senior forskare på RISE, med en torr fosforrik fraktion. Foton: Helene Limén.
Opinionsarbete för livskraftiga fiskbestånd
Politiken har under året tagit små steg i rätt riktning. I somras presenterade regeringen en proposition för ett levande hav vars förslag till inriktning för havsmiljöpolitiken riksdagen nyligen godkände. Innan jul kom nyheten att regeringen ger Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att under 2025 inleda arbetet med att flytta ut trålgränsen i hela Östersjön.
Efter årsskiftet väntas ytterligare förslag från regeringen som har potential att stärka Östersjöns miljö och främja fiskpopulationerna, bland annat utökat skydd i marina skyddade områden.
Men 2024 var också året då fiskekvoten för sill och strömming i centrala Östersjön höjdes med 108 procent, och kvoten för skarpsill beslutades på en sådan hög nivå att det sannolikt strider mot fiskerilagstiftningen.
Den svenska regeringen, med landsbygdsminister Kullgren i spetsen, har under året försökt minska kvoterna och inleda dialog med våra grannländer för att minska fisketrycket. Nu gäller det att hålla i och hålla ut – för att väsentligt förbättra situationen för fisken i Östersjön måste våra grannar ansluta sig till Sveriges position.
Läs mer om fiskeripolitiken under 2024 i våra publicerade Östersjöbriefer.
Foto: Azote Library
Kunskapsbyggande program för en levande Östersjö
För att främja forskning och öka kunskapen om Östersjön har stiftelsens fortsatt att dela ut medel till projekt med potential att bidra till en levande Östersjö. Inom Programmet för forskningsprojekt och förstudier delade stiftelsen under 2024 ut totalt runt 4 miljoner kronor till fyra nya projekt. Läs mer om de beviljade projekten här. Samtidigt utsågs fem stipendiater genom Stipendieprogrammet för forskare i början av karriären, där stiftelsen delade ut runt 800 000 kronor. Läs mer om årets stipendiater och deras projekt här.
Under hösten har vi också haft glädjen att ha tre traineer hos stiftelsen: Klara Livsey Berg, Jonathan Pluntke och Tove Brynteson. Med utgångspunkt i sina ämneskunskaper inom miljöjuridik, företagsekonomi och turismvetenskap valde de under sin tid hos oss att skriva ett policydokument med fokus på ”En maritim turism på Östersjöns villkor”, som kommer publiceras i januari – håll utkik! Vill du veta mer om traineeprogrammet, kika då in här.
Under 2024 har vi också genomfört en tredje omgång av stipendietävlingen Elever för Östersjön som riktar sig till skolklasser i årskurs 7–9. I år utsågs två vinnande skolklasser som fick resa till Stockholm för att besöka Skansens Baltic Sea Science Center för att fördjupa sig i Östersjöns ekologi och diskutera både miljöutmaningar och möjliga lösningar. Läs ett reportage från deras studiebesök här!
Årets traineer Tove, Jonathan och Klara på Gotlandsbesök. Foto: Helene Limén
De vinnande klasserna av stipendietävlingen Elever för Östersjön besöker Skansen. Video: Ebba Rosendahl
Vi höjer medvetenheten om Östersjön
Vi är övertygade om att medvetenheten om vårt innanhav behöver öka för att nödvändiga beslut ska kunna fattas och åtgärder genomföras. Stiftelsen arbetar därför kontinuerligt med att sprida kunskap och skapa engagemang för Östersjön hos beslutsfattare, journalister och allmänheten – exempelvis genom att ta fram en mängd olika rapporter och artiklar.
Under 2024 har vi bland annat utforskat varför det är så svårt att leva upp till gällande regelverk inom havsmiljöområdet. Arbetet mynnade ut i rapporten En politik för en frisk Östersjö där vi sammanställt litteratur och intervjuer med sju av åtta politiska partier. Utöver det har vi också producerat ett flertal Djupdykningar i olika Östersjörelaterade ämnen, bland annat kopplingen mellan Östersjön och klimatet och hur debatten om Östersjöfisket har utvecklats över tid. Vi har också fortsatt att slå hål på olika myter i vår artikelserie Grumligt vatten.
Utforska mer bland våra publikationer här.
Är du intresserad av att stödja vårt arbete eller något av våra projekt? Läs mer om hur du kan bidra här.
Representerar du ett företag eller en organisation och vill utforska andra möjligheter till samarbete? Läs om hur ni kan bli Havsvän eller Havspartner till stiftelsen här.
