Östersjöbrief 72: Vill våra grannar lyssna?
19 december 2024
Det råder brist på både sill och skarpsill. Samtidigt har skarpsillskvoten troligen fastställts på en olagligt hög nivå. Men det finns ljuspunkter.
Här publiceras stiftelsens olika publikationer, däribland Östersjöbrifen. Är du intresserad av miljöpolitiska frågor som rör Östersjön? Anmäl dig då till vårt nyhetsbrev här och få Östersjöbriefen i din mail!
Det råder brist på både sill och skarpsill. Samtidigt har skarpsillskvoten troligen fastställts på en olagligt hög nivå. Men det finns ljuspunkter.
De flesta av oss är inte medvetena om hur vi påverkar havet och hur havet påverkar oss. Varför är det så? Och hur kan vi förbättra vår medvetenhet?
Sill och skarpsill från Östersjön kan bli en strategisk resurs för Sveriges livsmedelsberedskap. Nyckeln ligger i en ansvarsfull fiskeriförvaltning.
Östersjön motverka klimatförändringarna, men situationen kan bli den motsatta. Vi har djupdykt i Östersjön i ett förändrat klimat, vad beslutsfattarna gör – och vad de borde göra.
Årets kvotförhandling gav dystert besked om kommande fiskeår, där kvoterna för sill och strömming i Östersjön höjs kraftigt. Fiskeministrarna bör nu fortsatt föra dialog och vidta nödvändiga åtgärder.
Sällan har en landsbygdsminister haft så brett stöd, både politiskt och i opinionen, för att stå upp mot övriga EU-länder som vill öka fisket på utsatta bestånd.
För att bättre förstå dagens fiskedebatt, och varför olika parter ibland står så långt ifrån varandra, har BalticWaters sökt svar på hur samtalet utvecklats över tid.
Östersjöns fiskbestånd är i kris, och som folkvald politiker har du ett ansvar att agera. I höst är det viktigt att ta ställning för en hållbar
förvaltning av vår gemensamma fiskresurs, så att våra fiskbestånd återigen blir livskraftiga och havets resurser bevaras för kommande generationer.
EU-kommissionen föreslår en ökning med 108 procent av sillfisket i centrala Östersjön för 2025, baserat på osäkra vetenskapliga råd. Landsbygdsministern bör agera försiktigt när kvoterna förhandlas i oktober.
BalticWaters har tagit fram en översikt över de sex svenska ledamöterna och deras fiskeripolitiska prioriteringar för den kommande mandatperioden.
Det finns inget som hindrar regeringen och landsbygdsminister Peter Kullgren att skyndsamt skrida till verket och vidta åtgärder. Det krävs bara politisk vilja.
Ekosystembaserad – så vill man att fiskeriförvaltningen ska se ut i framtiden. Men vad betyder det egentligen och hur ska det förverkligas i praktiken?
Varför är det så svårt att leva upp till gällande regelverk inom havsmiljöområdet? Det har vi sökt svar på genom en sammanställning av litteratur och intervjuer med sju av åtta politiska partier.
Nya analyser från ICES visar fortsatt oroväckande utveckling för Östersjöns fiskbestånd. I år vilar ett stort ansvar på våra politiker.
Inför EU-valet har vi skickat ut en enkät till riksdagspartiernas kandidater för att undersöka deras ställningstagande i frågor som har betydelse för Östersjöns miljö och fiskbeståndens utveckling.
Det är inte alltid lätt att avgöra om det politiker säger verkligen stämmer eller inte. För att räta ut några frågetecken har BalticWaters brutit ner några av landsbygdsministerns uttalanden om fisket i Östersjön med fokus på det senaste kvotbeslutet.
Systemet med individuellt överförbara fiskekvoter (ITQ), som endast gynnat ett fåtal aktörer, har fått mycket kritik. Trots det övervägs systemet att vidgas till att omfatta även det demersala fisket.
I vår nya rapport har vi sammanställt muddringens effekter och befintliga anmälningsprocesser samt rekommendationer för att hantera utmaningarna förknippade med åtgärden.
Trots att fiskbestånd ligger på kritiska nivåer tog EU:s fiskeministrar ett beslut om ett fortsatt fiske i Östersjön under 2024. Beslutet kan inte få gå obemärkt förbi. Det finns helt enkelt för många rättsliga frågetecken och uppenbara felsteg.
I en juridisk genomgång av politiska beslut kring fisket i Östersjön har vi analyserat om fiskeministrarna hade laglig rätt att fatta det beslut de gjorde om 2024 års fiskekvoter – trots att sillbestånden befinner sig på alarmerande låga nivåer.
Hur gick det till när Sverige fick individuellt överförbara fiskekvoter (ITQ)? Blev det som man tänkt sig och hur resonerar kvotsystemets fader idag? Följ med på vårt djupdyk om ITQ.
Förra året blev ett dystert år för Östersjöns miljö och fiskarter. Vi listar fyra nödvändiga åtgärder som behövs för att minska fiskets negativa påverkan på Östersjön.
I det här dokumentet presenterar vi fakta om fiske och nödvändiga åtgärder för 2024 för att minska fiskets negativa påverkan på Östersjöns miljö.
Hur vi förvaltar våra kustområden kan avgöra om de blir kolsänkor eller kolkällor. I policydokumentet listar årets BalticWaters-traineer sex rekommendationer för friska kustekosystem.
Vi kommenterar fiskeåret som varit och vad som krävs under nästa år för att vända den negativa utvecklingen för Östersjöfisken.
Hur hamnade sillen egentligen på julbordet? Vi har dykt ner i sillburken tillsammans med matkulturexperten Richard Tellström som berättar om smaksättning och festkultur genom högtiderna
Vi har gjort ett historiskt dyk i sillburken för att visa på vikten av att bibehålla ett livskraftigt sillbestånd – inte bara Östersjöns skull – utan också för att det är en viktig del av svensk kultur.
I detta PM förklarar vi hur den nationella kvotfördelningen går till, 2024 års planerade fiskestopp och varför det inte gynnar det småskaliga kustfisket.
Det fortsatt tillåtna fisket 2024, med kvotminskningar som inte gör skillnad för de krisade bestånden, innebär att det blir än viktigare att effektivisera och förstärka fiskerikontrollen. Vi ger förslag på hur.
Svensk och finsk politik går isär gällande synen på fiskeriförvaltningen för Östersjön. BalticWaters har tittat närmare på varför.
I detta PM förklarar vi problemen med trålområden innanför gränsen, HaV:s haltande uppdrag och tre punkter regeringen behöver agera på omedelbart.
Varför skiljer sig forskningsopinionen om sillen mellan Finland och Sverige? BalticWaters har pratat med forskare från bägge länder för att ta reda på svaret.
Doktoranderna Maddi och Neele har undersökt hur torsklarver som kläckts fram inom projektet ReCod bäst ska acklimatiseras till livet i havet.
Sverige och Finland är två av de nationer som fiskar mest Östersjösill, men synen på fisket går isär. I en artikelserie undersöker vi vad orsakerna till det är.
2024 års fiskekvoter visar att EU:s ansvariga ministrar bänder lagarna, som reglerar fiske, ekosystem och havsmiljö, till bristningsgränsen.
Fiskbeståndens svaga utveckling och kommissionens förslag om noll-kvot för sillen i större delen av Östersjön skapar nya förutsättningar för positiva förändringar av fiskeripolitiken. Vi har sammanställt förslag på vägar framåt.
Är 2023 året när Östersjöfisket, och fisken, tog slut? Vi kommenterar kommissionens förslag för nästa års fiskekvoter på sill och strömming, och undersöker vägar framåt för att rädda sillen.
Sillen i Östersjön innehåller miljögifter och därför finns kostråd om hur mycket sill vi kan äta. Men vad ligger till grund för råden och varför skiljer de sig åt mellan olika länder?
Inspel till det pågående arbetet med en ny livsmedelsstrategi
Vi har utarbetat en vision om en frisk Östersjö baserat på nuvarande kunskapsläge och intervjuer med forskare.
Internationella havsforskningsrådet har publicerat sin rådgivning för fisket i Östersjön under 2024 och vi ser en oroväckande trend
Varje steg i kvotprocessen är förknippat med osäkerheter. Vid en felaktig uppskattning av riskerna kan konsekvenserna bli ödesdigra.
Processen som bestämmer fiskekvoterna i Östersjön är omgärdad av flera osäkerheter vilket skapar risker för att storleken på kvoterna inte bygger på den faktiska mängd fisk som finns i havet.
Opinionstrycket ledde förra året till ett regeringsuppdrag som skulle motsvara en utflytt av trålgränsen, men uppdragets utformning och genomförande haltar.
En ny granskning av BalticWaters visar att tiotusentals kilo, eller tusentals procent av en art, kan redovisas fel under en enda lossning i hamn.
Vår granskning av sanktionsbeslut tagna under juli 2021-juni 2022 visar på omfattande rapporteringsfel i det svenska fisket. Trots att fusket varit känt i decennier hanteras inte problemen.
Ett kilo strömming som förädlas till surströmming har ett 36 gånger högre värde än samma mängd strömming som blir foder. I dag blir en bråkdel av fisken mat på våra bord, medan resten blir foder för lax, kyckling och mink.
Förra året blev ett förlorat år för att införa viktigt skydd för Östersjöns fiskarter. Här listar vi de fem viktigaste åtgärderna för Östersjöns fiske 2023.
I detta PM presenterar vi fakta om fiske och nödvändiga åtgärder för 2023 för att minska fiskets negativa påverkan på Östersjöns miljö.
I årtionden har politiken brustit i att hantera problemen i Östersjön, nu är det hög tid att samarbeta för att förändra politiken.
I mitten av oktober sattes 2023 års fiskekvoter för Östersjön. Fisket på sill borde sänkts med över 60 procent – ändå sattes kvoterna högt.
I en av projektets delstudier gjordes en fältstudie där forskarna undersökte förluster över tid av näringsämnen från hästgödsel som lämnats kvar ute på marken över vintern.
Ska sillen ges en chans att återhämta sig måste vi också ta hänsyn till skarpsillen – en okänd men viktig spelare i Östersjön.
I ett samråddsvar lyfter vi nödvändiga förändringar för att EU ska nå målen om hållbart fiske.
I detta PM presenterar vi nödvändiga åtgärder och information om fiskeripolitiken i Östersjön.
Politiker pressar forskarnas redan osäkra råd – när ska Sverige säga ifrån?
BalticWaters har analyserat partiernas enkätsvar om hur de ser på fisken i Östersjön.
Valet närmar sig och BalticWaters har frågat hur partierna ser på fisken i Östersjön. Hur vill de skydda Östersjöns fiskbestånd, och vilka frågor har de drivit den senaste mandatperioden?
Under året har vi skrivit flera Östersjöbrief för att belysa olika aspekter på fiskeripolitikens och arternas kris som vi nu har samlat till lite sommarläsning.
BalticWaters har med hjälp av NEPA gjort en attitydundersökning bland allmänheten i länen längs Östersjön. Undersökningen visar att Östersjöns miljö har stor betydelse för väljarna, oavsett partitillhörighet.
Trålgränsen ska flyttas ut, på prov, och i avgränsade försöksområden längs ostkusten. Vad betyder det egentligen, och kommer åtgärden kunna ge det skydd som sillen så akut behöver?
Råden utgör underlag för förhandlingarna inför nästa års kvoter och grund för kommissionens kvotförslag som behandlas under ministerrådet senare i höst. Råden är viktiga, men bör användas med förstånd.
HaV:s kostnader för fiskerikontroll ligger på 100 miljoner kronor, vilket motsvarar nära en åttondel av landningsvärdet för svenskt fiske.
Konsumenter har genomgående stort förtroende för olika miljömärkningar, men levererar miljömärkning av fisk på sina löften? Vid en fördjupad granskning framgår att det finns utrymme för förbättringar och att tydligare information till konsumenterna behövs.
Fiskeindustrins ingrepp och politikernas brist på ingripanden håller på att förstöra Östersjöns ekosystem för lång tid framöver. De enda vinnarna på dagens fiskeripolitik är ett fåtal storskaliga industrifiskare.
Det fiskas stora mängder sill och strömming i Östersjön, men bara en bråkdel blir mat för människor. De senaste decennierna har det storskaliga fisket drabbat Östersjön hårt. Varför prioriterar vi så fel?
Östersjöns fiskbestånd tynar bort. Torsken är nästan försvunnen, och sill och strömming minskar snabbt i antal samtidigt som individerna är mindre och blir könsmogna tidigare.
Fiskbeståndens kris är ett av Östersjöns allvarligaste miljöproblem. Torsken har kollapsat, sillen har minskat dramatiskt och flera andra viktiga bestånd är hotade. Hur kan detta ske?
Mycket sägs om fisket och beståndens utveckling i Östersjön, men vad stämmer egentligen? Här försöker BalticWaters bemöta vanliga påståenden i debatten.
Förra månaden kom beslutet – riksdagen uppmanar regeringen att flytta ut trålgränsen. Ett viktigt beslut är taget, här är nästa steg
I Östersjön har fiskbestånd efter fiskbestånd krympt eller kollapsat. För att bromsa den negativa utvecklingen presenterar vi fem målsättningar för en hållbar svensk fiskeripolitik.
Det är svårt att överskatta sillens och strömmingens betydelse för Östersjön och för Sverige. Sillen är kanske en av de mest betydelsefulla arterna.
Länderna har nu förhandlat nästa års fiskekvoter. Flera beslut följer de vetenskapliga rekommendationerna, men fiske kommer fortsatt att tillåtas på hotade bestånd.
I augusti presenterade EU-kommissionen sitt förslag till fiskekvoter för 2022. Nu förhandlar länderna inför ministerrådsmötet den 11–12 oktober där nästa års fiskekvoter kommer beslutas.
Trots att EU-kommissionens kvotförslag för år 2022 ligger nära de vetenskapliga rekommendationerna behövs starkare åtgärder för att skydda sill och strömming.
Det storskaliga fisket i Östersjön tillåts fortsätta, trots att flera arter är i kris eller redan kollapsade. Politiker och myndigheter hänvisar ofta…
Trots den stora byråkrati som föregår varje års beslut om fiskekvoter har systemet misslyckats med att skydda Östersjöns kommersiella fiskarter, som nu är i olika stadier av kris.
Det senaste året har många röster höjts för att flytta ut trålgränsen längs ostkusten för att skydda lekande sill och strömming, men ändå händer inget.
Sill och strömming i Östersjön minskar, samtidigt som individerna blir magrare och växer långsammare. Utvecklingen är skrämmande lik torskens…
EU måste snabbt lämna dagens lågupplösta enartsförvaltning, annars riskerar sillen att gå samma öde till mötes som torsken redan gjort.
Fiskeåret som varit och vad vi ska vara vaksamma på under 2021. Året 2020 har varit speciellt på många sätt, så även för fisket i Östersjön.
Den 19 – 20 oktober träffades EU:s jordbruks- och fiskeministrar i Luxemburg för att bland annat besluta om fiskekvoter i Östersjön för nästa år.
I decennier fiskades i genomsnitt 150 till 200 tusen ton torsk per år i Östersjön. Men efter år av överfiske, felaktiga politiska beslut och en slapp förvaltning kollapsade torskbeståndet.
Av BalticSea2020
I vår fiskebrief har vi hittills fokuserat på Östersjötorskens kris, men vi har flera gånger påpekat behovet av en ekosystembaserad förvaltning.
Av BalticSea2020
Fredagen den 29 maj presenterade ICES sin rekommendation till nästa års fiskekvoter för Östersjötorsken.
BalticSea2020
I slutet av april beskrev tidningen Mitti supertrålaren Clipperton från västkusten, som i vattnen utanför Stockholms län ensam fiskar 175 gånger mer strömming än alla länets fiskare tillsammans.
Av BalticSea2020
I höstas fattade ministerrådet för första gången ett drastiskt beslut om östersjötorsken – kvoten sattes till 0 för allt torskfiske under 2020.
Av BalticSea2020
I mitten av oktober träffades EUs fiskeministrar. Besluten som de fattade är i huvudsak bra för Östersjötorsken.
Av BalticSea2020
Mycket står på spel när landsbygdsminister Jennie Nilsson möter EU:s övriga fiskeministrar den 14 – 15 oktober.
Av BalticSea2020
Nu vilar ett mycket tungt ansvar på regionens politiker – de måste stå emot särintressen som vill fortsätta fiska samtidigt som de måste säkerställa att förslaget om fiskestopp för 2020 följs av långsiktiga åtgärder.
Av BalticSea2020
Kommissionen föreslår inför 2020 förbud för allt riktat torskfiske i det östra beståndet och för det västra beståndet föreslås en kraftig minskning av kvoten
Av BalticSea2020
Östersjötorskens kris har gjort att Kommissionen i slutet av juli införde ett omedelbart stopp för fiske resten av året.
Av BalticSea2020
Juni har varit en händelserik månad för fiskepolitiken och Östersjötorsken.
Av BalticSea2020
Den 29 maj presenterade ICES sin rekommendation till nästa års fiskekvoter för Östersjötorsken.
Av BalticSea2020
Östersjötorskens situation är så allvarlig att vi närmar oss sista chansen för en återhämtning av beståndet, annars kommer det ödeläggas.
Av BalticSea2020
Jennie Nilsson och miljöminister Isabella Lövin skriver om Östersjötorskens kris i en debattartikel i SvD.
Av BalticSea2020
Den katastrofala utvecklingen för Östersjötorsken fortsätter utan synliga tecken på att myndigheter eller politiker agerar.
Av BalticSea2020
Svenska politiker måste engagera sig i processen långt tidigare än dagarna före ministerrådet i oktober.
Av BalticSea2020
Vetenskapsmän, byråkrater och politiker är sysselsatta i princip året om för att analysera, lämna underlag och fatta beslut om hur mycket torsk som får fiskas. Ändå lyckas man inte vända utvecklingen.
Av BalticSea2020
EU kommissionen har lämnat sina förslag till kvoter för nästa års torskfiske i Östersjön.
Av BalticSea2020
Att stoppa bottentrålningen är en åtgärd som kan genomföras direkt och skulle ha stor påverkan på torskbeståndens möjlighet att återhämta sig.
Av BalticSea2020
Fisket i Östersjön har problem. En orsak är att fångsterna av torsk bara är en tiondel av vad de varit tidigare decennier. Denna utveckling oroar också kommuner som vill ha levande kustsamhällen.
Av BalticSea2020
ICES föreslår att torskkvoten för det östra beståndet begränsas till knappt 16.700 ton. Det är en minskning med närmare 40 procent från förra årets råd.
Av BalticSea2020
Torsken är Östersjöns viktigaste rovfisk. Därför är ett livskraftigt torskbestånd av stor betydelse för ekologi och miljö.
Av BalticSea2020
Forskning visar att torsken i Östersjön har en central roll i havets ekosystem. Som toppredator spelar torsken en stor roll för växt- och djurlivet.
Av BalticSea2020
Östersjöns miljö definieras bland annat av att det består av färre arter i förhållande till andra havsområden. Artfattigdomen gör Östersjön känslig gentemot förändringar.
Av BalticSea2020
Varje år slängs miljontals torskar överbord i Östersjön, trots att det sedan 2015 är förbjudet.
Av BalticSea2020
Vi har ett torskbestånd i Östersjön som är på väg mot kollaps, men förslag om drastiska åtgärder avfärdas för att skydda fiskenäringen.
PG: 900779-0
Swish: 9007790
